Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Rosalie Ulrika Olivecrona

1823-12-091898-06-04

Författare, kvinnosakskvinna, tidskriftsredaktör

Rosalie Olivecrona var en av pionjärerna inom den svenska kvinnorörelsen. Hon var redaktör för Tidskrift för hemmet från starten 1859 fram till 1868, författade en mängd artiklar och skrifter om sociala frågor och kvinnosaken samt publicerade några diktsamlingar.

Rosalie Olivecrona föddes 1823 i Stockholm och växte upp i ett ämbetsmannahem. Hon hade god tillgång till böcker i sin fars välförsedda bibliotek. Man läste i det liberala hemmet både Aftonbladet och C. J. L. Almqvist. Självstudierna kompletterades med att Rosalie Olivecrona fick möjlighet att höra till den första kullen flickor som deltog i Wallinska skolans utbildning.

År 1838 flyttade familjen till egendomen Sjögerås i Västergötland, vid foten av Mösseberg. Här fick Rosalie Olivecrona börja undervisa sina yngre syskon. Ute i skog och mark tillägnade hon sig goda kunskaper i botanik, handledd av sin far, Gustaf Roos, som uppmuntrade sin dotter till att utbilda sig. Tidigt upptäckte Rosalie Olivecrona orättvisorna mellan könen och hon utvecklade ett starkt rättspatos.

En romans mellan Rosalie Olivecrona och brödernas informator Pehr Gjer blossade upp under sent 1840-tal, vilket resulterade i förlovning. Men bland annat på grund av olika åsikter i kvinnofrågan och fästmannens problem med att få fäste på arbetsmarknaden som kontorist, bröts förlovningen 1851. Brytningen utlöste planer hos den nedslagna Rosalie Olivecrona att söka sig till USA, som var emancipationens hemvist. Vännen Hulda Hahr hade tillsammans med sin bror Franz rest till Amerika våren 1851 och kunde förmedla kontakter för den hågade resenären. Syskonen Hahr arbetade vid en internatskola för flickor i amerikanska Södern och undervisade i musik och teckning. Rosalie Olivecrona siktade också mot att försörja sig som lärarinna då hon i oktober 1851, efter några månaders resa, ankom Nordamerika. Där blev hon bekant med bland andra familjen Hammarskjöld i Charleston, vilka utvandrat från Skultuna.

Rosalie Olivecrona arbetade som lärare i franska och musik i Limestone och som guvernant på en plantage söder om Charleston. Inkomsterna och erfarenheterna gav henne mod och möjligheter att avsluta vistelsen utomlands med att våren 1855 besöka Havanna på Kuba, New Orleans, Chicago och New York, samt England och Tyskland. Hon skrev brev hem till den nyfikna familjen – särskilt fadern var mycket intresserad av Amerika. Dessa korrespondenser utgavs av barnbarnet Sigrid Laurell så sent som 1969. Rosalie Olivecronas skildring av intrycken i Nordamerika är en intressant parallell till Fredrika Bremers Hemmen i den nya verlden från en av dennas amerikaresor några år tidigare.

När Rosalie Olivecrona återkom till Sverige 1855 hade hennes familj just flyttat från Västergötland tillbaka till Stockholm, där modern Ulrika von Keppel ärvt en tomt. På adressen Klarabergsgatan 21 var man i färd med att uppföra ett eget stenhus. Ganska snart träffade den beresta Rosalie Olivecrona den jämnåriga Sophie Adlersparre och de började smida planer för kvinnorörelsen.

Dessförinnan hade Rosalie Olivecrona dock träffat juristen och professorn Knut Olivecrona, boende i Uppsala och nybliven änkeman med flera barn. De ingick äktenskap i juni 1857 och företog direkt en bröllopsresa ut i Europa. Samma vår hade Rosalie Olivecrona publicerat fem artiklar i Aftonbladet under rubriken ”En ropandes röst i öknen”. Dessa artiklar försvarade Fredrika Bremers nyligen utkomna roman Hertha, som var ett inlägg i debatten om ogift kvinnas myndighet. Paret Olivecrona fick två barn tillsammans. Knut Olivecrona engagerade sig starkt för att avskaffa dödsstraffet. Efter tio år i Uppsala, där Rosalie Olivecrona bland annat var aktiv i Fruntimmersföreningen, flyttade familjen till Stockholm 1868 då maken blev invald i Högsta domstolen som justitieråd.

Ett skönlitterärt författarskap hade sedan unga år hägrat för Rosalie Olivecrona. Redan under 1840-talet började hon publicera dikter och noveller i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning under pseudonymen La Straniera. Diktsamlingen Skogsblommor utkom 1855 hos Arwidsson i Göteborg, i serien Riksdalers-böcker för resor. Sent i livet utgav hon också diktsamlingen Spridda blad på Norstedts Förlag, då under eget namn.

Det var dock som samhällsdebattör och kvinnorättskämpe som Rosalie Olivecrona skulle göra sina tyngsta insatser. Under pseudonym skrev hon om sociala frågor i dagspressen. Tillsammans med Sophie Adlersparre startade hon 1859 den svenska kvinnorörelsens portaltidskrift Tidskrift för hemmet och kvarstod som redaktör till 1868. Men hon fortsatte att skriva i tidskriften även efter 1868 och hennes bidrag i tidskriften kan räknas i hundratal.

Rosalie Olivecrona åtog sig även andra uppdrag i den framväxande kvinnliga offentligheten. År 1873 hade hon huvudansvaret för utställningen om kvinnlig slöjd vid världsutställningen i Wien och liknande uppdrag gavs henne i Philadelphia, Paris och Chicago. Hon författade exempelvis katalogen till den kvinnliga sektionen vid världsutställningen 1876 i Philadelphia, där en inventering gjordes av förefintliga utbildningsinstitutioner och de slöjder och hantverk som förekom i Sverige.

Rosalie Olivecrona publicerade en mängd texter, oftast tryckta första gången i Tidskrift för hemmet. Senare utgavs många av dem även som separattryck, exempelvis Bildningsanstalter och arbetsområden för den svenska qvinnan, 1877. Samma år utgav Rosalie Olivecrona skriften Mary Carpenter: hennes lefnad och verksamhet på Torsten Hedlunds Förlag i Göteborg. Det var samma år som denna i sin samtid kända samhällsreformator och filantrop avled i England.

Rosalie Olivecronas efterlämnade papper visade sig bland annat innehålla nedtecknade minnen från åren 1894–1897. Dessa utgavs först 2005 av släktingar. Här möter oss en gammal vemodig person, som ser tillbaka på livets prövningar. Exempelvis berättar hon om hur svårt det kunde vara att hantera rollen som styvmor. Sorgen var stor när dottern Eliza, som utbildade sig till bildkonstnär i Paris, ådrog sig tuberkulos. Hon avled blott några år efter sin mor.

Åren i Uppsala var avgörande för Rosalie Olivecronas insatser för svensk kvinnorörelse. Redaktörskollegan Sophie Adlersparre bodde i Stockholm, vilket innebar att de utväxlade många brev, värdefulla för forskningen.

Rosalie Olivecrona avled sommaren 1898 och är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Gunnel Furuland



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Rosalie Ulrika Olivecrona, www.skbl.se/sv/artikel/RosalieOlivecrona, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Signatur: St" och "—rs, R.O.
    Flicknamn: Roos
    Pseudonym: La Straniera


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Ulrika Euphrosyne von Keppel
  • Far: Olof Gustaf Roos
  • Syster: Emilia Rosina Roos
fler...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Guvernant, privatlärare i franska och musik
  • Yrke: Författare, poet, journalist
  • Yrke: Tidskriftsgrundare, redaktör, skribent, Tidskrift för hemmet
  • Yrke: Ansvarig, avdelningarna för kvinnlig slöjd, flera världsutställningar


Kontakter

  • Kärleksrelation: Pehr Gjer
  • Vän: Sophie Adlersparre
  • Vän: Hulda Hahr
  • Vän: Franz Hahr


Organisationer

  • Fruntimmersföreningen i Uppsala
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Linköping
fler...


Källor

Litteratur
  • Fryxell, Eva, 'Rosalie Olivecrona: född Roos' [Nekrolog], Dagny., 1898:11, s. 309-321, 1898

  • Olivecrona, Rosalie, Resa till Amerika 1851-55, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1969

  • Nordenstam, Anna, Begynnelser: litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850-1930, Diss. Göteborg : Univ., 2001,Göteborg, 2001

  • Olivecrona, Rosalie, Strödda tankar och minnen: barn och barnbarn tillägnade, Gertrud Gidlund], [Hedemora, 2005

  • Beijbom, Ulf, Utvandrarkvinnor: svenska kvinnoöden i Amerika, Norstedt, Stockholm, 2006

  • Olivecrona, Knut, Hågkomster samlade från en lång lefnad, Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien i samverkan med Atlantis, Stockholm, 2008



Vidare referenser



Rosalie Olivecrona
Rosalie Olivecrona

Nyckelord

1800-talet Författare Kvinnorörelsen