Rut Adler var feminist och aktivist, särskilt inom flykting- och fredsrörelsen under stora delar av 1900-talet.

Rut Adler föddes den 15 april 1888 som ett av fem syskon i ett stort lanthushåll i Riseberga, Kristianstads län. Modern dog då hon var liten. Som trettonåring började hon på flickskola i Helsingborg. Hon gifte sig 1908 med Axel Adler, som hon hade träffat på Alnarps lantbruksinstitut. De bosatte sig år 1909 på gården Ekered i Dvärred, Lindome, utanför Göteborg. Makarna var socialt och kulturellt intresserade och deras gård kom att utvecklas till en informell folkhögskola, där Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF) kunde disponera större delen av huset. År 1925 bildades i Lindome en avdelning av JUF med ett femtiotal medlemmar. Däribland även den blivande författaren Astrid Pettersson.

Rut Adler var först liberal och medlem i Frisinnade kvinnor. I riksdagsvalet 1928 stod hon på en frisinnad kvinnolista. Under lång tid var hon aktiv inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och dess ordförande 1926–1929. Hon arrangerade även ett riksomfattande fredsmöte på familjens gård Ekered i mars 1931, med bland annat Elin Wägner som föreläsare. På Ekered fanns tidvis under depressionsåren även en internatskola för unga arbetslösa. Rut Adler var också kommunalt verksam, bland annat i Lindome kommuns fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd.

Rut Adler radikaliserades under 1930-talet och inträdde 1934 i Lindome arbetarkommuns kvinnosektion. Under sin socialdemokratiska tid engagerade hon sig starkt för hjälp till tjeckoslovakiska flyktingar och Spanienhjälpen. I Göteborg var hon med om att bilda Sveriges första Spanienkommitté den 4 oktober 1936. Mot slutet av sin tid som socialdemokrat kom hon alltmer i opposition mot partiet, bland annat genom offentlig och öppen kritik mot vad hon beskrev som ”en sveklig borgfred med arbetarrörelsens motståndare”. Den 7 februari 1940 blev hon utesluten ur socialdemokraterna ”på grund av kommunistisk aktivitet”.

Lindome kommunistiska arbetarkommun bildades i oktober 1940. Rut Adler, som just hade gått med i Sveriges Kommunistiska Parti (SKP, nuvarande Vänsterpartiet), märktes bland de första medlemmarna tillsammans med Knut och Signe Karlsson. År 1940 försökte hon få till stånd ett visst praktiskt valsamarbete mellan socialdemokraterna och SKP i Lindome. Detta avböjdes dock av socialdemokraterna. I framgångsvalet 1946 valdes Rut Adler och Knut Karlsson in i kommunfullmäktige i Lindome landskommun.

Under åren 1950—1962 var Rut Adler ordförande i Göteborgsavdelningen av Svenska Fredskommittén. Hon var en engagerad motståndare mot USA:s inblandning i Vietnamkriget, bland annat skrev hon många brev till den amerikanske presidenten Lyndon Johnson och hjälpte avdelningar inom SKV att under 1965 skriva protester till amerikanska ambassaden.

Vid splittringen inom VPK 1967 lämnade Rut Adler partiet och var fram till sin död medlem i Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML). Även efter 1967 jobbade hon oförtröttligt vidare. Under sina sista levnadsår engagerade hon sig som motståndare till svensk EEC-anslutning.

Rut Adler avled 1969 och begravdes på Riseberga kyrkogård.