Sara Thåström var den första kvinnan som blev invald i stadsfullmäktige i Helsingborg.
Sara Thåström föddes i Flädie väster om Lund 1872 som nummer sex i en syskonskara om elva. Fadern Adolf Fredrik Thåström var lärare och både Sara Thåström och hennes äldsta syster gjorde samma yrkesval. Sara Thåström studerade vid seminariet i Kalmar där hon tog folkskollärarinneexamen 1892. Efter att ha tjänstgjort bland annat i Nordby nära Strömstad fick hon en lärartjänst i Helsingborg 1894, och där kom hon att bo och verka återstoden av sitt liv.
När Kristliga föreningen av unga kvinnor (KFUK) startade en lokalavdelning i Helsingborg 1895 fick Sara Thåström plats i styrelsen, och hon blev föreningens första kassör, sedan sekreterare, vice ordförande och slutligen föreningens ordförande under åren 1910–1920. Hon engagerade sig också i nykterhetsrörelsen och deltog i sommarkurser arrangerade av Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN, nuvarande Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN).
Sara Thåström var även engagerad i föreningen Svenska folkskolans vänner, en sammanslutning som hade grundats 1897 med syfte att sprida större förståelse för kristendomsundervisningens betydelse i folkskoleundervisningen i Sverige. När föreningen ordnade ett sommarmöte i Landskrona 1906 var Sara Thåström en av talarna. Inför 1907 års verksamhetsår blev hon invald i styrelsen för nordvästra Skånes lokalavdelning av föreningen, och hon ingick också i Folkskolans vänners förbundsstyrelse.
Under Sara Thåströms tid som lärare räknades folkskolan fortfarande som en kyrklig angelägenhet. Det innebar att det var självklart att kyrkans representanter skulle inneha ordförandeskapet i skolråden i kommunerna, och det var kyrkostämman som utsåg dess ledamöter. År 1905 bestämdes att lärarkåren skulle beredas plats i skolråden, och 1906 blev Sara Thåström invald i Helsingborgs skolråd som den första kvinnliga ledamoten någonsin. Efter en reformering av lagstiftningen 1909 ersattes skolrådet med en folkskolestyrelse i december 1910, och där ingick inte Sara Thåström.
I december 1912 nominerades Sara Thåström till en plats i stadsfullmäktige på de frisinnades lista, och i januari 1913 blev hon den första kvinnliga stadsfullmäktigeledamoten i Helsingborg. Hon intresserade sig särskilt för nykterhetsfrågan och redan i mars skrev hon en motion med innebörden att det så kallade Bratt-systemet skulle införas i Helsingborg. Det skulle innebära restriktioner i försäljningen av alkohol. Sara Thåström ingick i kommittén för rusdrycksförsäljningens ordnande i Helsingborg, och hon blev suppleant i den kommunala pensionsnämnden.
Efter att ha bott på flera olika adresser i centrala Helsingborg flyttade Sara Thåström till Ramlösa 1916, och här kom hon att bo återstoden av sitt liv. I och med flytten till Ramlösa, som då tillhörde Raus kommun och Köpinge municipalsamhälle, kunde Sara Thåström inte kandidera för ännu en period i Helsingborgs stadsfullmäktige. Även om hon varit pionjär som den första kvinnan i stadsfullmäktige gjorde hon sig inte bemärkt inom rösträttsrörelsen.
Sara Thåström avled 55 år gammal i augusti 1927. Vid hennes begravning på Nya kyrkogården höll folkskoleinspektören Arvid Gierow tal, och lärarkollegorna Nils Krok och Nils Rydén anförde sorgetåget till graven. Sara Thåströms sista klass medverkade med sång. I en minnesteckning i KFUK:s tidning hette det bland annat: ”En ovanlig arbetsförmåga och energi gjorde, att hon kunde hinna med de många uppdrag som gavs henne.” Under tiden i styrelsen för KFUK anlitades hon ofta för föredrag, och tidningen framhöll också att Sara Thåströms ”inlägg voro alltid präglade av klarhet och tankeskärpa.”
Sara Thåströms grav finns på Nya Kyrkogården i Helsingborg.
