Signe Ekblad-Eldh var donator. Hon donerade medel dels till det skönlitterära Signe Ekblad-Eldhs pris, dels till Stiftelsen Makarna Nils och Signe Eldh-Ekblads fredspris.
Signe Ekblad-Eldh föddes den 29 juni 1903 som enda barn till sjökapten Olof Ekblad och hans hustru Fredrika Ekblad, född Carlsson, utbildad folkskollärare. Om Signe Ekblad-Eldhs uppväxt och åren därefter är mycket lite känt. Familjen bodde i en lägenhet på Kocksgatan på Söder i Stockholm och där kom Signe Ekblad-Eldh att bo hela sitt liv. Fadern avled 1940 och året efter ingick Signe Ekblad-Eldh äktenskap med Nils Eldh. Han hade tjänstgjort som kapten i belgisk tjänst i Kongo och nyss återvänt till Sverige. I samband med giftermålet flyttade han in i lägenheten på Kocksgatan där Signe Ekblad-Eldh bodde tillsammans med sin mor. Denna avled 1944.
Paret Ekblad-Eldh var synnerligen aktiva i Svenska freds- och skiljedomsföreningen (SFSF) och även i Förbundet för religionsfrihet. Efter makens död i januari 1960 instiftade Signe Ekblad-Eldh Stiftelsen Makarna Nils och Signe Eldh-Ekblads fredspris. Pristagarna skulle utses av SFSF:s centralstyrelse. Förutom SFSF har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Fredshögskolan och Svenska FN-förbundet rätt att komma med förslag till pristagare. Priset utdelades första gången 1960 och tillföll då författaren Per Anders Fogelström. Den första kvinnan att få priset var Emilia Fogelklou som erhöll det 1964.
Signe Ekblad-Eldh levde endast några månader längre än maken. Hon avled den 22 april 1960, i samma lägenhet som hon föddes i. Hon blev 56 år. I sitt testamente lämnade hon nära en halv miljon kronor till ett litterärt pris, Signe Ekblad-Eldhs pris, som ska utdelas av Svenska Akademien och tilldelas framstående skönlitterära författare. Det tillföll första gången författaren och översättaren Tage Aurell 1962, och som första kvinna Tora Dahl 1966.
Signe Ekblad-Eldh är begravd på Katarina kyrkogård i Stockholm.
