Siri Rathsman var målare, grafiker och tecknare. Hon var också verksam som journalist och från 1921 Pariskorrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning under signaturen Comtesse Belloni.
Siri Rathsman utbildade sig vid Carl Wilhelmsons målarskola i Göteborg och fortsatte sedan vid Göteborgs Musei rit- och målarskola (som idag är Konsthögskolan Valand) där hennes lärare var koloristen Birger Simonsson. I sällskap med några kurskamrater sökte hon sig 1917 till Köpenhamn för att arbeta och pröva på det kontinentala livet. Efter resor även till Italien och Mallorca kom hon till Paris för att under 1920 utbilda sig vid Académie Moderne där Raoul Dufy och Othon Friesz var hennes lärare. Sin ateljé hade hon på rue Bellini.
Efter utbildningen försörjde Siri Rathsman sig som journalist. Hon skrev först för Sundsvalls-Posten, men blev 1921 Pariskorrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Hennes signatur var Comtesse Belloni, ett alter ego inspirerat av ateljéadressen. Hon rapporterade om konsthändelser i Paris, som då ännu var konstens huvudstad i världen, men tidningen publicerade även hennes modeteckningar.
Siri Rathsman målade i realistisk stil efter tidens ideal, som i konsthistorien kallas ”den nya sakligheten”. Vanliga motiv under den här tiden är interiörer, stadsbilder och porträtt. Som intellektuell, språkkunnig och politiskt intresserad trivdes hon i Paris avantgardekretsar där hon, särskilt som kvinna, kunde föra en friare tillvaro än det som det konventionsstyrda familjelivet tillät hemma i Sverige. Konstnären Otte Sköld menade att Siri Rathsman ”ansågs begåvad och var också en av pionjärerna när det gällde att klippa håret kort, och hon hade kanske väl radikala tendenser för att ha vuxit upp i ett hem med fransk guvernant.”
Under 1930-talet arbetade Siri Rathsman med grafik och ställde ut i samma Pariskretsar som kollegorna Max Ernst och Yves Tanguy. Samtidigt hårdnade det europeiska politiska och kulturella klimatet efter nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933. När det gäller konst var utställningen Entartete Kunst avgörande: den som 1938 turnerade över Tyskland för att visa sådan modern konst som nazisterna hatade och betecknade som degenererad.
Siri Rathsman intresserade sig för de konstnärliga uttryck som drabbades av censuren: måleri och skulptur i abstrakt och nonfigurativ stil – som hon själv nu också började utforska, gärna i mättad färgskala med starka kulörer. Stilen skiljer sig radikalt från den hon arbetat med under tidigare decennier, särskilt 1920-talets sakligt realistiska skildringar.
Då det var omöjligt att stanna kvar i Paris flyttade Siri Rathsman 1940 till Vichy och rapporterade därifrån om det spända läget under nazisternas ockupation och om judeförföljelserna. I sällskap med andra icke-franska journalister utvisades hon ur landet 1943 och kom då till Stockholm. Samma år gav hon ut boken Vichy förlorar spelet. Intima skildringar från det slagna Frankrike. Kriget gjorde också avtryck i hennes konst, bland annat i målningen Bombräd över London från 1944.
Redan 1945 flyttade Siri Rathsman tillbaka till Paris för att fortsätta måla. Hennes konst visades både där och i Sverige, på gallerier i Göteborg och Stockholm. Den retrospektiva utställningen på Svensk-franska konstgalleriet 1951 med verk från 1919 och framåt blev hennes definitiva genombrott. Året före, 1950, hade hon för sin journalistik tilldelats hederslegionen i Frankrike. Hon återkom inte till Sverige förrän 1967.
Siri Rathsman är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Kalmar konstmuseum och Norrköpings Konstmuseum.
Siri Rathsman avled 1974 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
