Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Cathrina (Thrina) Lysell

1764-03-301866-08-09

Lärare, skolföreståndare

Thrina Lysell var lärarinna i Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg.

Thrina Lysell föddes i Varberg 1764 som dotter till förre tunnbindaremästaren Nils Holm och hans hustru Christina Lundström. Hur hon fick sin bildning är ovisst. En av hennes bröder blev präst, vilket tyder på studiemöjligheter inom familjen. Thrina Lysell gifte sig med gästgivaren, sedermera handelsbokhållaren Anders Niklas Lysell. År 1795 övertog han ett gästgiveri med åkerirörelse i Göteborg men sålde det redan 1802 på grund av skulder. Han försattes i konkurs 1815 och hade då bland annat skulder i den kända ”Hallska massan” som gällde grosshandlarsonen John Hall den yngres konkurs. Anders och Thrina Lysell fick tre barn, Nikolaus, Anna och Carolina. Anders Lysell avled 1818 efter en tids sjukdom.

Åren 1807 till 1814 hade Napoleons kontinentalblockad gentemot England medfört en enastående högkonjunktur för Göteborg. Men med fredskrisen som inträffade när blockaden hävdes följde för stadens del en djup lågkonjunktur, speciellt mellan 1815 och 1819, med stor arbetslöshet och många konkurser, som särskilt drabbade invånare med anknytning till handeln. Konkursen och makens död i dessa svåra tider tvingade Thrina Lysell att klara familjens försörjning som lärarinna. Redan 1815 anställdes hon i den nystartade Fruntimmersföreningens flickskola och de två döttrarna bistod henne redan från början i arbetet. Tillsammans med modern kom de att för en lång tid ansvara för huvuddelen av skolans undervisning.

Skolan hade tillkommit genom bildandet av en ”Association af Fruntimmer”. Dess uppgift var att meddela ”en flärdlös och grundlig undervisning åt ståndspersoners och tjänstemäns döttrar inom Göteborgs stad, vilka äro i behov av en sådan förmån”. Målet var att hjälpa de familjer som på grund av depressionen inte kunde ge sina döttrar den uppfostran som motsvarade deras samhällsställning. Skolan kallades först ”Pensionsinrättningen för fattiga flickor” och var avgiftsfri. I början hade skolan bara ett fåtal elever men 1819 kom den igång ordentligt efter att åtskilliga av stadens välbeställda fruar förbundit sig att erlägga en stadgad årsavgift. Yngre damer från samma samhällsklass uppmuntrades att förfärdiga handarbeten, som genom skolstyrelsens försorg skulle auktioneras ut eller bli lotterivinster, allt för att trygga skolans fortlevnad. Välkända herrar som doktor Pehr Dubb och biskop Carl Fredrik af Wingård engagerade sig i skolan, men majoriteten av styrelsen bestod av damer och dessa tog livlig del i verksamheten. Till en början inskränktes undervisningen till att omfatta kunskaper som krävdes i ”ett tarfligt hus”, nämligen kristendomskunskap, skrivning, räkning, vanlig sömnad, bakning och bryggning. Elevernas ålder fastställdes till 6–12 år. År 1824 förklarade sig drottning Desideria vilja vara skolans beskyddarinna. På 1840- och 1850-talen tillkom flera donationer och skolans ekonomi blev allt mer stabil.

Undervisning vid Fruntimmersföreningens flickskola skedde i Thrina Lysells bostad på Vallgatan 24. Hon och döttrarna skötte all undervisning utom kristendom, där en präst bistod dem. År 1825 anhöll Thrina Lysell om att få undervisa minst 18 flickor, så att hon ”till sin utkomst kunde derföre påräkna fulla månadspenningar”. Detta beviljades från 1826 och 1827 fastställdes elevantalet till 24 och avlöningen till två riksdaler i månaden per elev. År 1830 avlöstes Thrina Lysell av sin dotter Carolina som föreståndarinna för skolan.

Hur det dagliga livet i skolan gestaltade sig framgår av följande skildring, hämtad från skolans 100-årsjubileum 1915 och baserad på en före detta elevs minnen från 1840- och 1850-talen:

"Lokalen utgjordes af föreståndarinnans bostad. I ett af rummen stod ett långt slagbord. Kring detta sutto både lärarinna och barn, lärarinnan vid ena kortändan, de större barnen vid sidorna på långa bänkar, de små på pallar. När läxorna skulle förhöras, satte sig lärarinnan på en stol mitt i rummet, så att de barn, som hörde till samma läxlag, kunde ställa sig omkring henne i en ring. Den mesta tiden ägnades åt handarbete. Dessutom hade man katekes, biblisk historia, innanläsning, skrifning och räkning samt något geografi och svensk historia. Ännu på 1850-talet deltog fru Lysell i undervisningen, företrädesvis i handarbete."

År 1850 tilldelade direktionen Thrina Lysell och hennes dotter Carolina en gratifikation om 50 riksdaler banco. Åtta år senare, 1858, belönades Carolina Lysell en guldmedalj efter 43 års tjänst.

Thrina Lysell uppnådde den ansenliga åldern av 102 år, 4 månader och 10 dagar. Hon avled i Göteborg 1866. Bouppteckningen efter henne vittnar om ett spartanskt liv. Enligt Fredbergs Det gamla Göteborg var hon ”en vördnadsvärd dam” som under sina sista levnadsår ”med klart och gott minne kunde berätta om händelser från fem konungars regeringstid. Och på de hundratals barn, hon undervisat, hade hon utövat ett otroligt gott inflytande”.


Louise Lönnroth


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Cathrina (Thrina) Lysell, www.skbl.se/sv/artikel/ThrinaLysell, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Louise Lönnroth), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Flicknamn: Holm


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Christina Lundström
  • Far: Nils Holm
  • Bror: Börje Holm
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, t o m 1830 skolföreståndare, Fruntimmersföreningens flickskola


Kontakter

  • Kollega: Pehr Dubb
  • Kollega: Carl Fredrik af Wingård


Bostadsorter

  • Födelseort: Varberg
  • Varberg
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son, Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, Göteborg, 1919-1924

  • Hedin, Edit, Göteborgs flickskolor: en historisk återblick, Fören. för svensk undervisningshistoria, Stockholm, 1967

  • Kyle, Gunhild, Svensk flickskola under 1800-talet, Kvinnohistoriskt arkiv, Diss. Göteborg : Univ., Göteborg, 1972

  • Ohlander, Johannes, Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Wettergren & Kerber, Göteborg, 1923



Vidare referenser