Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ulrika Eleonora Strömfelt

1724-09-111780-04-30

Hovdam

Ulrika Strömfelt var en hovdam som enligt obekräftade uppgifter bidrog till avslöjandet av statskuppsförsöket 1756.

Ulrika Strömfelt föddes 1724 som dotter till riksrådet Johan Carl Strömfelt och Hedvig Elisabet Wrangel, hovmästarinna hos drottning Ulrika Eleonora d.y. och överhovmästarinna hos drottning Lovisa Ulrika, därtill guvernant för den senares barn. Tillsammans med systern Agneta blev Ulrika Strömfelt hovfröken hos drottning Ulrika Eleonora d.y. redan vid 12 års ålder. Hon var även verksam vid hovet under drottningarna Lovisa Ulrika och Sofia Magdalena.

Mest känd är Ulrika Strömfelt för sin eventuella delaktighet i avslöjandet av Lovisa Ulrikas statskuppsförsök 1756. För att finansiera statskuppen hade drottningen sänt juveler till sin bror prins August Vilhelm, i avsikt att pantsätta dem. Detta skall Ulrika Strömfelt ha fått kännedom om och meddelat till sekreta utskottet, vilket då krävde att få inspektera kronjuvelerna.

De samtida källorna nämner inget om Ulrika Strömfelts inblandning i avslöjandet av kupplanerna, men den 30 april 1756 beslutade sekreta utskottet att tilldela henne en årlig pension på 2 000 riksdaler. Detta var ett ansenligt belopp, vilket understryks av att en riksrådsänka enligt samma protokoll endast erhöll halva den summan. Kort därefter avslutade också Ulrika Strömfelt sin tjänst hos drottningen. Pensionen drogs dock in vid mösspartiets reduktion 1765.

I december 1756 gifte sig Ulrika Strömfelt med hattpolitikern Carl Sparre. Samtiden hade en hel del att säga om Sparres otrohetsaffärer, men äktenskapet beskrivs som lyckligt och harmoniskt; ett omdöme som styrks av de varma brev som paret utväxlade under hela sitt äktenskap. I äktenskapet föddes en son, som dock dog redan 1764.

Paret kom att odla en god relation med Gustav III och 1777 tillträdde Ulrika Strömfelt tjänsten som överhovmästarinna hos drottning Sofia Magdalena.

I 1700-talets dagböcker och memoarer saknas nästan helt negativa omdömen om Ulrika Strömfelt. Hon tillskrivs i samtiden uppskattade kvinnliga egenskaper, såsom vett och oklanderlig moral.

Ulrika Strömfelt dog i Stockholm 1780 och Gustav III anordnade en överdådig begravning för henne i Riddarholmskyrkan.


Brita Planck



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ulrika Eleonora Strömfelt, www.skbl.se/sv/artikel/UlrikaStromfelt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Brita Planck), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Smeknamn: Ulla
    Gift: Sparre


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Hedvig Elisabet Wrangel
  • Far: Johan Carl Strömfelt
  • Syster: Agneta Margareta Strömfelt, gift Adlerfelt
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Ståndsmässig uppfostran vid hovet


Verksamhet

  • Yrke: Hovfröken hos drottning Ulrika Eleonora d.y., fr o m 1744 drottning Lovisa Ulrika
  • Yrke: Kammarfröken hos drottning Lovisa Ulrika
  • Yrke: Överhovmästarinna hos drottning Sofia Magdalena


Kontakter

  • Mentor: Ulrika Eleonora d.y., drottning av Sverige
  • Släkting: Carl Adlerfelt, svåger
  • Släkting: Fredrik Sparre, svåger
fler...


Bostadsorter

  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
Litteratur
  • Barfod, Johan Christoffer, Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788-1794, Stockholm, 1846

  • Ehrensvärd, Gustaf Johan, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof. D. 2, Journal för år 1780, bref och minnen 1770-79 samt ministerdepescher 1780-83, Norstedt, Stockholm, 1878

  • Fersen, Axel von, Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. D. 2, [Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag], Stockholm, 1868

  • Fersen, Axel von, Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. D. 4, [Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering], Stockholm, 1869

  • Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. D. 41. Adolf Fredriks regering, H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770, Stockholm, 1872

  • Hedvig Elisabet Charlotta, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 2, 1783-1788, Stockholm, 1903

  • Hildebrand, Bror Emil, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor, Stockholm, 1860

  • Hochschild, Rutger Fredrik, Rutger Fredrik Hochschilds memoarer. 1, Stockholm, 1908

  • Lindskog, Carin, Clas på hörnet, skildringar från trakten kring Roslagstull, Stockholm, 1932

  • Planck, Brita, Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900, Göteborg 2014



Nyckelord

1700-talet Adel Politik