Ven Nyberg var journalist och bland annat ansvarig för Svenska Dagbladets litteraturbevakning.

Ven Nyberg föddes 1898 i Söderbärke församling i Dalarna, där fadern Anders Nyberg var präst. Hemmet var fattigt med nio barn i familjen, men faderns stora intresse för litteratur och klassisk bildning gav barnen en god start för livet, trots att båda föräldrarna avled tidigt; modern 1911 och fadern 1912.

Äldste brodern var då redan inskriven vid Uppsala universitet och blev sedermera professor i semitiska språk och ledamot av Svenska Akademien, men flera av de yngre syskonen kom, liksom Ven Nyberg, till fosterhem i närbelägna prästgårdar. Ven Nyberg insåg tidigt att en utbildning var viktig för att ta sig fram som föräldralös flicka, och efter något år kom hon till Stockholm där hon bodde inackorderad hos Elisabeth Östman, grundare av Elisabeth Östmans Husmodersskola som drevs i hemmet på Klarabergsgatan. Elisabeth Östman var även redaktör för veckotidningen Iduns köksalmanacka och utgivare av Iduns kokbok 1911, senare ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. Förmodligen var det tänkt att Ven Nyberg enbart skulle gå halvårskursen för blivande husmödrar, men kanske med Elisabeth Östman som framgångsrik förebild, sökte hon och kom in på Anna Sandströms skola som frielev och gick där åren 1914—1917. Således fick hon den för flickor då vanliga slutexamen normalskolekompetens, det vill säga en nivå mellan realexamen och studentexamen.

Med goda språkkunskaper från skolan anställdes Ven Nyberg som översättare på en annonsbyrå och frilansade även för Stockholms-Tidningen med bland annat artiklar om Estland där hon en tid arbetat som informator 1919—1920. Intresset i Sverige var vid den tiden stort för frihetskampen i Estland och de gamla svenskbygderna efter första världskrigets nya gränsdragningar. Artiklarna uppmärksammades av Svenska Dagbladet med resultatet att hon började arbeta där 1922, och då med det förkortade namnet Ven som signatur.

Ven Nyberg kom att göra många resor till Rom där hon besökte vännen Majlen Boëthius, gift med Axel Boëthius som var arkeolog och föreståndare för det nyinrättade Svenska Institutet i staden. Besöken bidrog till att det vardagliga reporterjobbet snabbt utökades med intervjuer och reportage inom kulturområdet.

”En litterär touche” blev även omdömet för den långlivade dagliga kåserispalten under vinjetten ”Idag” som Ven Nyberg introducerade på Svenska Dagbladets sida ”Hus och Hem” år 1934 och då med en ny signatur, Vogue. Där skrev sedan flera av tidningens kvinnliga journalister om livet och vardagsproblematiken för kvinnor i det nya samhälle som växte fram.

Ven Nyberg gifte sig 1932 med skulptören Stig Blomberg, och 1934 föddes dottern Jane. Äktenskapet upplöstes 1942 och Ven Nyberg tog ensam hand om sin dotter.

Ven Nyberg var även redaktör för Svenska Dagbladets barnboksbilaga till dess att kollegan Greta Bolin, signaturen Corinna, blev tidningens barnexpert 1937 för såväl böcker som skol- och uppväxtfrågor. Ven Nyberg fortsatte istället som redaktör för tidningens söndagsbilaga med litterära inslag fram till krigsårens pappersransonering, då samtliga bilagor lades ned. Då hade tidningens litteraturbevakning blivit hennes huvudsakliga gebit. Tidvis var hon även ansvarig för den dagliga essän ”Under strecket”. Resor till utlandet renderade henne uppmärksamhet och respekt för en god och kunnig kritikergärning. För svensk publik presenterade hon nya namn och utländska författarskap som J D Salinger, Alan Paton och Nadine Gordimer jämte banbrytande svenska författare som Stina Aronson, Sara Lidman och Dagmar Edqvist med flera. Som redaktör för tidningens litteratursidor var Ven Nyberg uppskattad för sin kompetens och stilsäkerhet, inte minst för sin förmåga att hantera det samtida kultursveriges företrädare i sin yrkesutövning. Runt om i landet besökte hon olika kvinnoklubbar och talade om litteratur och recensentens arbete.

Som första kvinna blev hon 1951 chef för Svenska Dagbladets litteraturavdelning när hon efterträdde Karl Ragnar Gierow, som senare skulle bli ledamot av och ständig sekreterare för Svenska Akademien.

Redan tidigt under sin tid på Svenska Dagbladet hade Ven Nyberg fått ta hand om följetongsavdelningen som länge var en viktig del av dagstidningarnas kultursidor, och hon fortsatte som ansvarig för den ända fram till 1974 – trots att hon formellt gått i pension 1966.

Ven Nyberg avled 1986 på Serafens sjukhem i Stockholm. Hennes stoft vilar i kolumbariet i Gustaf Vasa kyrka, Stockholm.