Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta Horn

1877-10-201971-03-10

Författare

Vivi Horn var författare och framför allt känd för sina betydande personhistoriska verk.

Vivi Horn föddes 1877 och växte upp i en adlig militärfamilj. Hon genomgick flickskola och stannade kvar i hemmet fram till sitt giftermål 1903, med överstelöjtnant Christer Horn af Rantzien. Under 1910-talet publicerade Vivi Horn tre sagosamlingar, inspirerad av både sin mormors sagoberättande och av favoritförfattaren H. C. Andersen. De charmfulla sagorna handlade om änglar och älvor. Däremellan publicerade hon 1914 under pseudonym romanen Skilsmässa, som avviker från idyllen.

Vivi Horns personhistoriska intresse väcktes till att börja med främst genom muntliga berättelser från mödernesidan. Hennes mor Anna Knös hörde till en kultursläkt, som bland annat vårdade minnet av Thekla Knös, en av uppsalaromantikens kända personer. Sitt framgångsrika genombrott fick Vivi Horn med boken De små Knösarna. Ett romantiskt uppsalahem, 1921. Boken tillägnades hennes mor. Här fick man för första gången en helhetsbild av Thekla Knös märkliga liv.

Faderns militära bakgrund fick sin tribut genom Herrarna till Runsa. Några drag ur släkten Ankarcronas historia, 1928. Därmed hade Vivi Horn även närmat sig faderns släkt med eldfängda och stridbara personer i rikets ledande skikt. Även fadern var en god berättare. De sista Sturarne, 1931, utgjorde ytterligare en biografisk studie som uppehöll sig vid kända svenska släkter. I detta fall byggde materialet på en brevsamling som Vivi Horn funnit på fädernegodset Runsa i Upplands Väsby.

Men det var trots allt den romantiska strömningens personliga livsöden som huvudsakligen fängslade Vivi Horn. Med en lätt och elegant penna kunde hon teckna bilder av personer så att de framstod som färgstarka och imponerande, trots de motgångar som de hade. Herrgårdsliv och uppsalaromantik i början av 1800-talet, 1935, utgjorde närmast en fortsättning på De små Knösarna. Framställningen bygger oftast på arkivmaterial från släktkretsen. En vetenskaplig källkritisk redovisning hörde inte till den genre som Vivi Horn ägnade sig åt.

Ett av Vivi Horns främsta verk i sitt slag blev Den sturske Montgomery. Kvinnotjusare, kungagunstling, statsfånge, 1938, som på ett mångfasetterat sätt skildrar Malla Silfverstolpes fars, Robert Montgomerys, fängslande livsresa. Porträttet av Jenny Lind i På sångens vingar, 1940, och även En fjärilslek, 1942, om Emilie Högqvists levnadssaga, framstår idag som starkt romantiserade framställningar. Möjligen hade Vivi Horn fastnat i en genre som under krigsåren kunde te sig passé. Boken Prins Gustaf, 1946, hörde till samma typ av hagiografi och utgavs, liksom övriga alster från samma tid, hos Wahlström & Widstrand, som var Vivi Horns förlag vid den här tiden.

Vivi Horn berättade lättsamt om sitt eget liv i Du lyckliga tid, 1943, och Resan ut i livet, 1944. Den första titelns omslag visar herrgården i Runsa, medan den andra bär en teckning av London. Infällda i början av böckerna återfinns fotografier av författaren själv. Men återigen är det släktens historia och de högborgerliga miljöerna som är Vivi Horns fokus.

Det sista större verket av Vivi Horns hand blev 1950 Flickan från Strömstad om Emilie Flygare-Carléns levnadshistoria. Allra sist på verkslistan kom Roslagstull, 1958. Här gjorde Vivi Horn ett mindre hopplock av minnen från den del av Stockholm, som var hennes bostadsort från 1930. I omgivningarna fanns miljöer, vars byggnader och personager hon nyfiket utforskade. Vivi Horn måste ha begåvats med en stor social talang. Inte minst framgår det av porträttet av grannen Carl Eldh – ett fint exempel på Vivi Horns empatiska förmåga.

Vivi Horn skrev även artiklar i tidningen Svenska hem i ord och bilder under 1940- och 1950-talen. Det gällde främst hemma-hos-reportage i huvudstadens högreståndsmiljöer.

Vivi Horn dog i Stockholm 1971.


Gunnel Furuland



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta Horn, www.skbl.se/sv/artikel/ViviHorn, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Flicknamn: Ankarcrona
    Pseudonym: Vera Veronica


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Catharina Wilhelmina Knös
  • Far: Carl Wilhelm Emanuel Ankarcrona
  • Syster: Anna Ebba Elisabeth Ankarcrona
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Nyköping
  • Studieresa, Storbritannien: Språkstudier


Verksamhet

  • Yrke: Författare
  • Yrke: Journalist


Kontakter

  • Släkting: Charlotte Gustafva Knös, mormor
  • Vän: Carl Eldh


Bostadsorter

  • Födelseort: Nyköping
  • Nyköping
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Horn, Vivi, Du lyckliga tid, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1943

  • Horn, Vivi, Resan ut i livet, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1944



Vidare referenser