Anna Nordlander var konstnär. Hon målade porträtt, natur- och folklivsskildringar och förnyade skildringarna av samer i bildkonsten.
Anna Nordlander föddes 1843 som yngsta barnet av sex till kyrkoherde Nils Nordlander och prästdottern Anna Maria Gestrin. Hon växte upp i ett bildat och välbärgat hem i Skellefteå församlings prostgård. Undervisningen av syskonen, främst de fyra flickorna, skedde i hemmet av guvernanter. Systrarna deltog också en tid i småskolan Prästbordets undervisning. År 1850 gästade konstnären Johan Fredrik Höckert hemmet på sin lappländska resa. Han blev den förste konstnären av betydelse som efter besök på plats skildrade natur och folkliv i Lappland. Anna Nordlander lär ha varit Höckerts privatelev 1863 och hon tog senare intryck av hans samemotiv.
År 1864 och vårterminen 1865 vikarierade Anna Nordlander som teckningslärare vid det nya läroverket i Skellefteå. Hon utbildade sig på Slöjdskolan (senare Konstfack) något år innan hon blev elev på Fruntimmers-Afdelningen vid Konstakademien i Stockholm åren 1866–1872. Historie- och genremålaren August Malmström och historiemålaren Johan Christoffer Boklund var de lärare hon uppskattade mest. Hon var framgångsrik i sina studier och fick år 1869 den Tessinska medaljen för sitt arbete i högre antikskolan.
Anna Nordlander studerade utomlands 1873 och 1877. Hon for till Bryssel 1873 och var privatelev hos porträtt-, genre- och historiemålaren Jean-François Portaels. Dessutom kopierade hon barockmålaren Peter Paul Rubens på konstmuseet. Paris och friluftsmåleriet lockade och år 1876 anlände Anna Nordlander till den franska huvudstaden tillsammans med konstnärskollegan Kerstin Cardon. Där träffade hon friluftsmålaren Alfred Wahlberg som hon fann ”genialisk”. Studierna av gamla mästare fortsatte, nu på Louvren. Under hösten 1877 deltog hon i undervisning vid Académie Julian med lärarna Jules Lefebvre och Tony Robert-Fleury.
Anna Nordlander besökte ofta sin hemstad och var skriven där till 1875 då hon tillsammans med modern och en föräldralös systerson flyttade till Stockholm. Samma år skaffade hon sig en ateljé där hon tog emot porträttbeställningar och arbetade med skisser och idéer både från hembygd och utlandsresor.
Under sin akademitid ställde Anna Nordlander ut både på Konstakademien och Stockholms konstförening med stor framgång. Det var porträtt och genremotiv som Spinnande dalkulla, 1872, som köptes in av konstföreningen. Året därpå köpte samma förening målningen Tillfället gör tjuven som deltog i en nordisk konstutställning i Köpenhamn. Ett annat verk var Fattiga barn, detaljrik halvnaturalism i brunskala, som köptes in av Stockholms konstförening och lottades ut. Målningen visades också senare på Konstakademien och reproducerades i Atelier Jaegers album med Svenska konstnärers tavlor från 1873. Konstföreningen och Konstakademien ställde 1877 ut porträttet Lappgosse matande hundar, som bedömdes vara friskt målat och med bra färg.
Anna Nordlander förnyade skildringarna av samer, främst skogssamer, som hon var bekant med sedan barndomen. Hon utförde porträtt som Lappflicka och Lappbarn, men även interiörer som Sjuk lapp och Vid hängvaggan. I Vid hängvaggan är färgsättningen religiöst ikonografisk: en ung samekvinna med en kilmössa i blått, jungfru Marias, färg och en klänning i renhetens vita färg. Samma motiv återfinns hos Johan Fredrik Höckert i en detaljrik målning i stort format. De flesta av hennes målningar är närstudier i olja, så även Två skidande lappar i ett horisontlöst landskap där snön vräker ner. I sameskildringarna är det inte det berättande innehållet som är viktigast utan det rent måleriska och de har en friare och modernare stil än Höckerts. De är personligt utförda med breda penseldrag i oftast varma färger. Om Anna Nordlander hade tänkt att bearbeta studierna och ha dem som utgångspunkt för större målningar är okänt eftersom hon dog i lungsot 1879, endast 34 år gammal. I Palettskrap, en tidning som gavs ut av akademielever, skrev Carl Larsson i minnesorden över Anna Nordlander att hon var ”den bästa som utgått från Konstakademiens qvinnliga avdelning”.
År 1911 var bland andra Anna Nordlander och Amanda Sidwall representerade i den historiska avdelningen vid Föreningen Svenska Konstnärinnors (FSK) första utställning. Trettio år senare visades Anna Nordlanders landskap och samestudier på Stenmans konstsalong i Stockholm. Hundra år efter hennes död anordnades i Skellefteå en minnesutställning som visade bredden i hennes konstnärskap med porträtt, landskap och folklivsskildringar men även historiska och fornnordiska motiv. Kulturnämnden förvärvade år 1970 målningar och teckningar från Stenmans konstsalong för att bygga upp en permanent utställning med Anna Nordlanders verk i Skellefteå museum. Utställningen förverkligades inte utan konstnären tillägnades ett eget museum som invigdes 1995. Museum Anna Nordlander, MAN, delar vartannat år ut Anna Nordlanderstipendiet till en nordisk kvinnlig konstnär. Ett nittiotal verk av Anna Nordlander är kända.
Anna Nordlander avled 1879 i Stockholm.
