Kerstin Cardon var konstnär och porträttmålare, tecknings- och målerilärare och har haft inflytande över flera framstående kvinnors konstnärskap, däribland Anna Nordlander och Hilma af Klint.
Kerstin Cardon, av vännerna kallad Kitty, föddes 17 augusti 1843 i Stockholm i ett konstnärligt hem. Hennes föräldrar var Britta Kristina Sundberg och Johan Cardon, framstående litograf och ledamot i Konstakademien. Även farbrodern Oscar Cardon var verksam litograf. Grundutbildning i teckning fick hon inledningsvis genom sin far.
Kerstin Cardon antogs 1864 till Konstakademien (Fruntimmersavdelningen vid Kungliga Akademien för de fria konsterna) i den första kullen om 18 kvinnor som, med vissa begränsningar, fick tillgång till undervisningen vid akademien. Där studerade hon 1864–1871. Kerstin Cardons första arbeten var stilleben och genretavlor med djur, i vilka det skymtade en viss humor. Hon ställde sedan ut Död natur, en liten oljemålning, vilken utlottades i Stockholms konstförening 1868, Lurande katt, 1870, Kaninfrukost, 1871 samt En katastrof, 1874. Efter studierna genomförde hon studieresor till Paris, München, London, Wien, Italien och Nederländerna och fördjupade sina kunskaper i måleri och då särskilt porträttmåleri. Kerstin Cardon målade porträtt i olja och pastell samt stilleben.
Fadern Johan Cardon avled redan 1878 och Kerstin Cardon fick då ta över ansvaret att försörja modern och den sjukliga systern Ida Cardon, vilket påverkade hennes karriärmöjligheter. I stället för att utveckla sitt konstnärskap fick hon ägna sig åt att säkra försörjningen. Hon undervisade i olika Stockholmsskolor och var under åren 1875–1884 teckningslärare vid Högre lärarinneseminariet. Under åren 1875–1911 ledde hon sin egen målar- och teckningsskola, i den egna ateljén högst upp i ett hus på Drottninggatan i Stockholm.
Kerstin Cardon var ledamot av Svenska Konstnärsförbundet 1890, kommissarie i Svenska konstnärinnornas avdelning på Chicagoutställningen 1893, styrelsesuppleant i Svenska konstnärernas pensions- och sjukkassa 1904–1914, styrelseledamot i Handarbetets Vänner 1905–1907 och adjungerad ledamot i samma förenings konstutskott från 1907.
Hon var en flitigt anlitad porträttör i societeten. Bland hennes arbeten nämns tre porträtt av Oscar II och två av prins Gustav, även en helfigur av drottning Lovisa, avsedd för kungliga slottet i Kristiania (nuvarande Oslo.) Många porträtt nämns också av för tiden kända svenskar som Sven Hedin, målaren Gustav Rydberg, friherrar, grevar och grevinnor. Hon är representerad vid Malmö museum och Nationalmuseums gravyravdelning.
Kerstin Cardon avled 5 januari 1924 i Stockholm och är begravd tillsammans med flera nära släktingar på Norra Begravningsplatsen i Solna.
