Eva Ekeblad (född De la Gardie) var grevinna, riksrådinna och den första kvinnliga ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien.
Eva Ekeblad föddes i Stockholm år 1724 som dotter till riksrådet och överstemarskalken Magnus Julius De la Gardie och grevinnan Hedvig Catharina Lillie. Hon kom till världen som nummer tio i en syskonskara på 14 barn, där alla de äldre syskonen, förutom två, dog som små. Modern Hedvig Catharina Lillie var en öppet politiskt aktiv kvinna som i hemmet höll salong för politiker från hattpartiet.
Av börd och i och med sitt äktenskap var Eva Ekeblad en av Sveriges högst uppsatta damer och tillhörde en gynnad samhällselit. År 1741, endast 16 år gammal, gifte hon sig med greven, riksrådet och friherren Clas Ekeblad den yngre. Som hemgift fick hon godsen Mariedals slott och Lindholmens slott. Maken ägde Stola herrgård i Västergötland och det nygifta paret hade även ett hem i det så kallade Ekebladska huset vid nuvarande Gustav Adolfs torg, på den tomt där Kungliga Operan senare byggdes.
Evas efternamn skrivs i litteraturen omväxlande som De la Gardie och Ekeblad. I början av 1700-talet skrev sig kvinnor med sin ursprungssläkts namn även efter att de gift sig, men mot slutet av århundradet började allt fler kvinnor i stället ta sin mans efternamn. Eva själv undertecknade dock livet igenom sina brev Eva Delagardie [sic!]. I moderna uppslagsböcker står hon dock att finna som Eva Ekeblad.
Som artonåring födde Eva Ekeblad sitt första barn, en son, och fick sedan under loppet av 12 år sju döttrar som alla utom en nådde vuxen ålder. Maken var ofta frånvarande för att sköta sina politiska plikter och det var Eva Ekeblad som, liksom så många andra hustrur till ämbetsmän, i praktiken ansvarade för skötseln av godsens stora hushåll. Som riksrådinna hade hon även omfattande representationsplikter. Hon beskrivs i samtida källor som en duglig, begåvad och temperamentsfull kvinna som ingav respekt. Enligt sonen Claes Julius styrde hon på Stola med sträng hand, men var också rättrådig och god mot sina undersåtar så länge de lydde henne och visade “den erkänsla hon förtjente”. Efter att maken år 1771 mycket hastigt avled i Stockholms rådskammare levde Eva Ekeblad som änka i nära 15 år till sin död.
Efter att ha experimenterat med olika användningsområden för potatis, som då var en relativt okänd gröda i Sverige, blev Eva Ekeblad år 1748 invald som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, där hennes make också satt sedan några år tillbaka. Hon redovisar sina rön i uppsatsen ”Försök att tillverka bröd, brännvin, stärkelse och puder af potater” publicerad i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar samma år. I den beskrivs hur ett gott välsmakande bröd kan bakas av havremjöl utblandat med kokt och mosad potatis. Den mest utförliga beskrivningen gäller tillverkningen av stärkelse som i sin tur kan förvandlas till puder genom att manglas och siktas. Tillverkningen av potatisbrännvin beskrivs endast helt kort. Även här är det kokt och väl sönderstött potatis som är utgångspunkten. Efter utnämningen till ledamot fortsatte Eva Ekeblad med sina praktiska experiment och några år senare, i mars 1752, redovisades nya försök. Den här gången gällde det tillverkning av tvål för användning till blekning av bomullsgarn.
I och med valet av Eva Ekeblad som ledamot hoppades Vetenskapsakademien kunna inspirera fler kvinnor att utveckla produkter som kunde vara till nytta för landets hushåll. Eva Ekeblads position blev dock mer symbolisk, som vore hon en hedersledamot. Hon deltog inte i några möten och det skulle dröja ända till 1945 innan nästa kvinnliga ledamot valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien.
Försöket att göra brännvin är ofta det som idag kopplas samman med Eva Ekeblads namn. Hon påstås ibland till och med ha uppfunnit tekniken att bränna brännvin av potatis. Den var dock redan känd i Sverige vid tiden för hennes försök. Året innan hon valdes in i akademien, år 1747, publicerades en skrift av Jacob Albrecht von Lantingshausen där det meddelas att man kan bränna brännvin av potatis. År 1747 publicerades också finländaren Carl Skyttes beskrivning av tillverkning av potatisbrännvin, bland annat i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar. Däremot kan hennes experiment ha varit ett av de första praktiska försöken i vårt land.
Eva Ekeblad avled 61 år gammal år 1786 i Lidköping.
