Jeanette Granberg hann under sin relativt korta livstid med en omfattande gärning som dramatiker och översättare på Mindre teatern i Stockholm.
Jeanette Granberg föddes 1825 i en syskonskara om fem döttrar. Fadern var dramatikern Per Adolf Granberg och modern Jeanetta Vilhelmina Hedmansson. Hemmet i Stockholm var litterärt och flickorna fick en intellektuell uppfostran. Det förväntades dock också av dem att de skulle lära sig sy, väva och till och med tillverka sina egna skor. I familjen fördes också ett glatt umgängesliv med tillfällen till kulturella samtal.
Vid den offentliga debuten som dramatiker var Jeanette Granberg 22 år. Den skedde anonymt med ett så kallat tendensdrama i en akt med titeln Filantropen. Det sattes upp på Djurgårdsteatern 1847. År 1854 gifte hon sig med skådespelaren och teaterdirektören Edvard Stjernström. Efter giftermålet var hon verksam som litteratör på Mindre teatern. Hon var även sin makes rådgivare och ombud när han var ute på resor samt kom med förslag på hur teaterns pjäser borde sättas upp. I samband med giftermålet med Edvard Stjernström flyttade hennes äldre syster Louise Granberg till de nygiftas hem som hushållerska eftersom Jeanette Granberg hade en klen hälsa. Systern var också Jeanette Granbergs medarbetare i litteratörs- och dramaturgarbetet på Mindre teatern. Tillsammans bidrog de till Edvard Stjernströms och Mindre teaterns framgångar. Teatern var i högsta grad trions gemensamma angelägenhet.
De två systrarna författade även pjäser tillsammans. De skrev bland annat Tidens strid eller det bästa kapitalet: skådespel i tre akter och fyra tablåer, 1850, och kallade sig då Carl Blink (Louise) och Georges Malméen (Jeanette). Det är ibland svårt att veta vilka verk av de två systrarna som är enskilda arbeten och vilka som är gemensamma produktioner men Läsarepresten, 1850, en parodi på nykterhetspredikanten Peter Wieselgren, tillskrivs Jeanette Granberg och blev en publikframgång på Mindre teatern. Den skrev hon under pseudonymen NEJ och två gånger NEJ. Andra skådespel av hennes hand är Tidningsskrifvaren, 1851, och Ett blad ur Samhällslifvets mysterier, 1851, båda med social tendens. Hon skrev också Fyra dagar af konung Gustaf III:s lefnad, en historisk tidsbild i fyra akter. Feeriskådespel, sagospel, var annars den genre som hon uppskattade mest och hon översatte och bearbetade bland annat en av Mindre teaterns största publiksuccéer med inte mindre än 163 föreställningar efter premiären. Det var den folkliga komedin Den ondes besegrare, 1855, som innehöll sånger och övernaturliga inslag. Originalet är franskt men hennes översättning är gjord från en dansk bearbetning. Feeriskådespelet Urdur eller Necken, 1851, är en fri bearbetning av ett danskt stycke om en vattennymf och utspelar sig i olika Stockholmsmiljöer. Jeanette Granberg skrev också text till Hermann Johann Berens opera Violetta, 1855.
Jeanette Granberg var politiskt intresserad och sympatiserade med de aktivistiska liberalerna vid tiden för utbrottet av Krimkriget. Hon drev igenom att översätta Les Cosaques av F.A. Aranult, som hade haft stor framgång i Frankrike. Trots att den hade dramaturgiska brister kunde den bilda opinion, menade hon. Efter förhalningar av censuren som också ändrade titeln till det blekare Fransmän och ryssar kom pjäsen att sättas upp först 1854. Då hade ryssfientligheten i landet avtagit. Den var inte lika aktuell längre och till skillnad från många av hennes andra översatta pjäser fick den ingen framgång
År 1855 reste Jeanette Granberg till Paris tillsammans med sin make och syster. De nyheter som de kom i kontakt med på stadens teatrar fanns redan nästa år i svensk översättning och bearbetning på Mindre teaterns repertoar, bland annat Klädeshandlaren och hans måg. Framför allt påverkades makarna av den sceniska realismen på de parisiska teatrarna, vilken hörde ihop med den moderna salongskomedin. Jeanette Granberg återvände till Paris redan sommaren därpå tillsammans med sin make. Genom att hon och hennes syster fanns som litterära medarbetare på teatern kunde de i samråd snabbt översätta och bearbeta de utländska nyheterna för Mindre teatern och på så vis skaffa ett försprång till övriga teatrar i Stockholm.
Från debuten fram till sin tidiga död producerade Jeanette Granberg ensam eller tillsammans med sin syster 26 översättningar av franska, tyska, danska och engelska pjäser samt 16 originalstycken som spelades på Stockholms teatrar, de flesta på Mindre teatern. Hon blev dock aldrig nämnd på teateraffischerna.
Jeanette Granberg dog i barnsäng 1857, 32 år gammal, och är begravd på S:t Johannes kyrkogård i Stockholm.
