Alice Eklund var en aktad skådespelare, regissör och teaterdirektör verksam under 1900-talet.
Alice Eklund var dotter till skådespelaren och varietéartisten Anna Hofmann-Uddgren samt styvdotter till skriftställaren Gustaf Uddgren. Hon föddes i Stockholm år 1896, modern gifte sig fyra år senare med Uddgren. Alice Eklund hade en äldre halvsyster och fyra yngre halvsyskon födda i moderns äktenskap.
Alice Eklund debuterade som 19-åring i Karin Swanströms teatersällskap 1915. Hon kom 1916 till Blancheteatern och förblev där till 1919, då hon engagerades vid Svenska teatern. Följande år kom hon till Ernst Eklunds scener, i samband med deras giftermål. Dessa var främst Blanchetatern och Komediteatern, samt senare även Oscarsteatern. Där förblev hon teatrarnas primadonna fram till tidigt 1940-tal. Hon var även verksam vid andra stockholmsteatrar, däribland Djurgårdsteatern, Intiman och Vasateatern. Hon deltog också genom åren i gästspel och turnéer i Sverige och Norden samt var verksam som regissör vid Komediteatern.
Bland Alice Eklunds scenroller kan nämnas Eva Stjerne i Nyckeln och ringen 1919 på Svenska teatern, titelrollen i Kiki 1920 på Blancheteatern, dessutom följande roller på Komediteatern; René Darboize i Kammarfrun 1924, Hedvig Taube i Kungens amour 1924, Ann i Till främmande hamn 1925, Sussie i Fröken Kyrkråtta 1929, Polly Peachum i Tolvskillingsoperan 1929, Inger i Munks I begynnelsen var Ordet 1932, Furstinnan Tatiana Ouratieff i Tovaritch 1934, Nora i Ett dockhem 1936 och Josephine i Timmen H 1937. På Oscarsteatern spelade Alice Eklund rollerna Cathérine Hübscher i Madame Sans Gêne 1939, Katharina i Så tuktas en argbigga 1940 och Constance Leth i Egelykke 1941. Vidare uppträdde Alice Eklund som Jane Fowler i Maughams Jane 1948 på Vasateatern, Jane Broadbent i Vad vet mamma om kärlek 1955 också den på Vasateatern, Konsulinnan Grönwall i Gungstolen 1961 på Intiman samt som Ethel Banks i Barfota i parken 1965 på Vasateatern.
Alice Eklund medverkade inte som skådespelare i någon film, men regisserade däremot en långfilm tillsammans med Lorens Marmstedt, Flickorna på Uppåkra år 1936. Filmen var baserad på Maja Jäderin-Hagfors flickbok med samma namn från 1927 och i huvudrollerna fanns en stark kvinnoensemble bestående av bland andra Stina Hedberg, Dagmar Ebbesen, Isa Quensel och Vera Valdor. Alice Eklund gjorde dock under senare år en del olika TV-roller, däribland i Fånga en fallande stjärna, 1963, Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr, 1966, Patrasket, 1966, Och den mörknande framtid är vår, 1968, samt i Sveriges Televisions julkalender 1972, Barnen i Höjden.
Alice Eklund förekom också i radio, däribland i radioteaterföreställningar. Hon medverkade även i Radiotjänsts allra första teaterföreställning, innan den egentliga Radioteatern hunnit bildas. Denna utsändning gick av stapeln den 11 januari 1925 och det var Komediteaterensemblen som framförde en förkortad version av pjäsen Kungens amour, som då spelades på teatern.
Alice Eklund var en spirituell, kultiverad och firad komedienne som gärna framträdde i franska komedier. Hon besatt en virtuos, finstämd och ömsint karaktäriseringsförmåga samt humor. Alice Eklund tilldelades Litteris et Artibus 1935 för sina insatser vid den svenska teaterscenen.
Alice Eklund var gift med skådespelaren och teaterdirektören Ernst Eklund från 1919 fram till hans död 1971. De möttes 1916 på Blancheteatern och hon var hans motspelare där år 1917 i Ernst Eklunds egenskrivna pjäs Heder. De drev tillsammans Blancheteatern under 1920-talet, följt av Komediteatern och därefter Oscarsteatern fram till 1938 respektive 1941. I äktenskapet föddes sönerna Hans och Nils Eklund, den förra antikvarie och den senare skådespelare.
Alice Eklund avled i Bromma 1983. Hon är begravd på Östervåla kyrkogård norr om Uppsala.
