Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Margareta Momma (Margareta von Bragner)

17021772-11-23

Skribent, redaktör

Margareta Momma var skribent och publicist under 1700-talet. Med en sentida term kan hon ses som Sveriges första kvinnliga journalist och därtill som en av de första i Europa.

Det finns inga säkra uppgifter om Margareta Mommas ursprung, men hon växte med största sannolikhet upp i Holland. Att hon skrev en utmärkt franska kan eventuellt tyda på att hon på något sätt hade franska rötter. Hon mötte troligtvis sin blivande man Peter Momma i Holland, när han i mitten av 1730-talet var i Amsterdam för att studera tryckeriverksamhet. Momma var en föregångsman inom sitt fält och han förfinade och utvecklade det svenska boktrycket. Paret gifte sig år 1735 och bosatte sig i Stockholm där Peter Momma framgångsrikt drev tryckeri med tekniker och idéer hämtade från Holland. Han startade även pappersbruk och stilgjuteri, dessutom importerade han böcker från utlandet. Det var också Mommas tryckeri som fick i uppdrag att organisera Riksbankens tryckeri i Tumba och han blev i samband med det bankokommissarie (det vill säga högre tjänsteman på Riksbanken). Hushållet tillhörde följaktligen de övre skikten av Stockholms borgerlighet. Parets tre barn: Peter d.y. Momma, Wilhelm Momma och dottern Elsa Fougt kom alla att på olika sätt ägna sig åt boktryckeri- och utgivarverksamhet, men endast Elsa Fougt med framgång. I hushållet Mommas verksamhet inkluderades viss utgivarverksamhet av periodika och nyhetspress och det är här Margareta Momma kom in i bilden.

År 1738, lägligt nog i samband med riksdagens öppnande, kom en periodisk publikation ut i Stockholm från Mommas officin: Samtal emellan Argi skugga och en obekant Fruentimbers skugga nyligen ankommen til de dödas rjke. Tidskriften går bland annat i öppen dialog med Olof Dalins kända Then Swänska Argus, 1732–1734, och båda dessa publikationer är exempel på en ny populär genre som nådde Sverige under denna tid: essäpressen. Inom denna avhandlades moralfilosofi, politik och samhällsföreteelser på ett lättsamt sätt och i mer eller mindre fiktionaliserad form. De essäistiska tidskrifterna var inspirerade av internationella publikationer av samma slag, till exempel de ikoniska engelska tidskrifterna The Spectator och The Tatler. När det gäller den svenska essäpressen vet vi att de olika publikationerna gick i dialog med såväl svenska som utländska liknande publikationer och att de ofta innehöll översatta partier. Detsamma gäller med största sannolikhet även Margareta Mommas publikation, men förebilderna när det gäller den är något svårare att identifiera än för exempelvis Then Swänska Argus. En möjlig föregångare för Samtal kan, med tanke på det emancipatoriska innehållet, vara den franska La Spectatrice, 1728–1729, en annan den engelska publikationen The Female Tatler, 1709–1710. Klart är att Samtal dessutom inspirerats av en annan populär genre: samtal mellan de döda.

Introduktionen och fiktionsramen till Samtal utgörs av ett brev, skrivet på franska av en prästdotter och änka, som dels skapar ett gott ethos för tidskriften, dels skapar en ramberättelse kring de dialoger i dödsriket som följer. Huvudpersonen, som kallas ett okänt fruntimmers skugga, vistas i de dödas rike och träffar där en rad andra skuggor: skuggan av den döda tidskriften Argus, ett sändebud från det Ottomanska riket med flera. Tidskriften vittnar om beläsenhet och insikter när det gäller samtida politiska debatter och den tidiga upplysningen och texten präglas av att den innehåller argument för och emot olika frågor. Argumentationerna skapar möjligheter för läsaren att själv ta ställning, men det är tydligt vilka huvudsakliga teser som drivs och dessa underbyggs med retorisk skicklighet. De pläderingar som görs är inte sällan radikala: här pläderas för kvinnors intellektuella kapacitet, kvinnans rätt till bildning, mot slavhandel (här är Samtal förhållandevis unik i den svenska samtiden), tolerans i religionsfrågor och tidskriften tar dessutom ställning i den infekterade och då brännande frågan om Sverige skulle gå med i kriget mot Ryssland. Det tydliga ställningstagandet mot att dra i strid fick censor att ingripa och stryka vissa partier. Att fiktionalisera olika former av dialoger i en tidskrift var annars ett gängse och effektivt sätt att förvilla censuren när politiskt brännbara frågor skulle behandlas. Censors ingripanden var också det troliga skälet till att tidskriften upphörde år 1739.

Margareta Mommas journalistiska verksamhet fortsatte en bit in på 1740-talet. Tillsammans med sin man redigerade hon från år 1742 Stockholm. Gazette, vilken gavs ut på franska och brukar räknas som Sveriges första moderna nyhetspublikation. Inspirationen och formen till publikationen hämtades främst från franskspråkiga gazetter i Holland. I det första numret deklareras att publikationen kommer att ägnas nyheter från både landsbygd och stad i Sverige, men även bevaka utlandet. Det intygas också att denna bevakning kommer att göras med största möjliga opartiskhet. När det gäller viktningen mellan Sverige och utlandet är det tydligt att den största uppmärksamheten ägnades politiska och militära nyheter från utlandet, informationen gällande Sverige rörde främst en försiktig bevakning av exempelvis det svenska hovet, utnämningar med mera. Efter mitten av 1740-talet finns det inga spår av att Anna Margareta von Bragner fortsatte som skribent.

När Margareta Momma avled år 1772, kort efter sin man, vittnar bevarade tillfällesdikter om paret Mommas nätverk och centrala ställning i dåtidens litterära system. Änkefru Momma beskrivs som from, dygdig, hedersam och vettig. Föga förvånande tas emellertid inte hennes verksamhet som tidskriftsförfattare upp; få kvinnor vid denna tid tillerkändes betydelse inom detta område.


Ann Öhrberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Margareta Momma, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaMargaretavonBragner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann Öhrberg), hämtad 2018-11-19.




Övriga namn

    Flicknamn: Bragner, Margareta von
    Pseudonym: Den okiände Qwinno-Skugga


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Uppgifter saknas
  • Far: Uppgifter saknas
  • Make: Peter Momma
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Skribent, tidskriftsutgivare, Samtal emellan Argi skugga och en obekant Fruentimbers skugga
  • Yrke: Tidskriftsredaktör, Stockholm. Gazette


Kontakter

  • Kollega: Olof Dalin


Bostadsorter

  • Födelseort: Nederländerna
  • Amsterdam, Nederländerna
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur