Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Antonie (Toni) Elisabeth Magda Schmid

1897-09-251972-12-16

Arkivarie, historiker, tibetolog

Toni Schmid var arkivarie, historiker och tibetolog. Hon var den första kvinnan som disputerade i historia vid Lunds universitet och hennes arbete med de medeltida bokfragmenten i Sverige har varit avgörande för medeltidsforskningen.

Antonie (Toni) Schmid föddes 1897 i Fischamend, Niederösterreich, nära Wien i dagens Österrike. Hon var enda barn till godsägarna Antonia Maria, född Lindemmer, och Georg Josef Leander Schmid. Toni Schmid tog studentexamen i Wien 1917. Hon studerade sedan vid Wiens universitet från 1917 till 1922, med ett avbrott 1921. Under det året vistades hon i Stockholm och på Väddö som en av de ”nödlidande studerande” som kom till Sverige efter första världskriget. Där lärde hon sig svenska. I Wien var hennes ämnen sanskrit, paleografi, kyrkohistoria och historia vid Österreichisches Institut für Geschichtsforschung (nuvarande Institut für Österreichische Geschichtsforschung). År 1922 blev hon filosofie doktor vid Wien universitet med en avhandling om 1600-talets Sverige: Innere Ur-sachen des Niederganges Schwedens im 17. Jahrhundert.

Ett par år därefter flyttade Toni Schmid till Lund där hon skrevs in på Lunds universitet som student 1925. Avsikten var att avlägga en forskarexamen, men hon fick börja om från början. Studierna gick fort och en filosofie kandidatexamen avlades redan året därpå. Forskarstudierna påbörjade hon direkt med Lauritz Weibull som handledare och hon deltog i hans seminarium. Toni Schmid fostrades därmed i den Weibullska källkritiken, vilket kom att påverka hennes senare forskning och arbete. År 1927 ansökte hon om svenskt medborgarskap. Motiveringen var att hennes föräldrar hade gått bort och att hon inte längre hade en stark anknytning till sitt hemland. Därtill uttryckte hon en önskan om att få ägna sitt liv åt historisk forskning i just Sverige.

Under studierna i Lund intresserade sig Toni Schmid för de inhemska helgonens levnadsberättelser. Licentiatavhandlingen skrevs om förbirgittinska svenska legender. När Toni Schmid blev filosofie doktor 1931 var det på en avhandling med titeln Den helige Sigfrid. I den tillämpade hon Weibulls källkritiska metoder i en undersökning om de tidigaste urkunderna gällande Sigfrids liv. Hennes slutsatser orsakade ett visst uppseende i småländska kretsar då hon hävdade att berättelsen om Sigfrid delvis byggde på inlånat material från andra legender och delvis skapades först på 1200-talet.

Intresset för helgon och Sveriges medeltid behöll hon även efter disputationen och det resulterade 1934 i boken Sveriges kristnande: från verklighet till dikt. Det var en undersökning av både historiska och liturgiska källor om hur de senare berättelserna om kristnandet förenklade faktiska förhållanden och hur det relativt magra källmaterialet har påverkat vår bild av den tiden.

Toni Schmids karriär byggde därefter i huvudsak på pergamentfragmentforskning. År 1929 anslöts hon till Riksarkivet och året därpå också till Kungliga biblioteket (KB) för att undersöka de pergamentomslag som finns på de tidigmoderna räkenskapsböckerna och som utgör fragment av tusentals medeltida böcker. Vikten av en närmare undersökning drevs av riksbibliotekarien Isak Collijn som var den första att göra en inventering. På grund av Collijns rapport beslöt regeringen år 1926 att en fullständig inventering och katalogisering var nödvändig. Projektet var på 3 år med start 1930, men Toni Schmid ägnade över 40 års tid åt att katalogisera fragmenten.

Toni Schmids fortsatta arbete fick statligt stöd och ansvaret för katalogiseringen fortsatte vara hennes, även om den ansvariga myndigheten ändrades från KB till Riksarkivet 1943 och nästföljande år till Vitterhetsakademien. Toni Schmid följde med. Under tiden skrev hon uppsatser om fragmenten, hon var ansvarig för flera utställningar i Historiska museet1947, 1960 och 1964, samt utgåvor från samlingen, där den mest kända är Vallentunakalendariet, 1945, en mässbok från 1100-talet. Hennes undersökning av blad i fragmentmaterialet ledde också till en rekonstruktion och en bok som ursprungligen var tryckt för Västerås stift, Graduale Arosiense, 1959–1965.

Från mitten av 1940-talet tillhörde Toni Schmid och fragmenten Riksantikvarieämbetet (RAÄ) där hon var amanuens och sedan antikvarie. Från 1958 fick hon äntligen en assistent, Oloph Odenius, som sedan själv fortsatte katalogiseringsarbetet fram till sin död 1984. Flera år efter att Toni Schmid 1968 hade gått i pension, fick Riksarkivet tillbaka projektansvaret (1977), där fragmentsamlingen och katalogen fortfarande finns. Resultatet av Toni Schmids och Oloph Odenius arbete blev kortkatalogen Catalogus Codicum Mutilorum, CCM (”Katalog över stympade handskrifter”). Toni Schmids gedigna undersöknings- och katalogiseringsarbete omfattade till slut ungefär 4 000 handskrifter och över 10 000 fragment, vilket är omkring hälften av det faktiskt totala materialet.

Utifrån de fynd som hon gjorde bland räkenskapsomslagen skrev hon flera korta essäer och texter om medeltidsliturgi, kyrkorätt, hagiografi och andra latinska skrifter. Till exempel behandlas lagtexterna i Canon Law in manuscripts from medieval Sweden, 1949. Hennes bidrag till forskning om Heliga Birgitta kan också nämnas: Birgitta och hennes uppenbarelser, 1940, och En latinsk variant av Birgitta-revelationer, 1941. Böckerna satte Birgittas uppenbarelser i en historisk och religiös kontext, och de tillförde ny kunskap genom att beskriva hittills okänt innehåll som återfunnits på pergamentomslag.

Andra exempel på hennes liturgiska fragmentfynd inkluderar Botulfsmässa (ett engelskt helgons gudstjänst) och Cantus sororum Vadstenensium (”Systrarnas av Vadstena sång”). Utöver detta återfanns verk av flera medeltida författare om diverse ämnen från teologi till juridik och medicin, exempelvis magister Matthias i Linköping (Birgittas biktfader) arbete om Johannes Uppenbarelse. Hon skrev också texter som byggde på studier på fragmentmaterial och handskrifter rörande medicin och andra naturvetenskaper, Medicinsk lärdom i det medeltida Sverige, 1951, samt om astronomi i Al Zarkali in Schweden, 1954.

Toni Schmids liv präglades av det akademiska. Hon var ledamot i Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia (SkS) från 1953 till sin bortgång. Efter flytten till Uppsala på 1930-talet var hon med i föreningen Academicum Catholicum Upsaliense som grundats av jesuiter i Uppsala. Gruppen främjade en intellektuell miljö som lockade flera akademiker med ett intresse för teologi. Toni Schmid träffade där Ruth Svensson, läkare och forskare i parasitologi. De blev mycket goda vänner livet ut och de delade en gemensam bostad i Uppsala efter att Svensson gick i pension 1955. I föreningen var de kända som ”de lärda damerna”.

Jämte sina undersökningar om medeltidshistoria och teologi bedrev Toni Schmid studier om Asien och blev tibetolog. Utöver sina tidigare studier om sanskrit under universitetstiden i Wien, började hon läsa tibetanska på 1940-talet. Dessa studier ledde till författandet av flera böcker, varav den första var The Cotton-clad Mila, the Tibetan Poet-Saint's Life in Pictures, 1952.

Toni Schmid genomförde tillsammans med vännen Ruth Svensson en årslång forskningsresa till Nepal, Bhutan, Tibet, och Sikkim, 1955 till 1956. De åkte på en halvårsvistelse i Nepal och Indien, inklusive Ladakh, 1958 till 1959. Redan under första resan samlade Toni Schmid in diverse föremål, och gjorde undersökningar om språk, kultur, religion och samhällen de mötte. Under den andra resan fokuserade hon på tibetanskt språk och lamaistisk religion. Ruth Svensson, å sin sida, studerade förekomsten av parasitsjukdomar och parasiter i samma trakter. Resorna resulterade i två böcker av Toni Schmid, en av dem var Tantrisk mark, 1956, och därutöver flera artiklar samt intervjuer med de både vetenskapskvinnorna. År 1959 rapporterade tidningarna att Toni Schmid och Ruth Svensson hade varit vittnen till Dalai Lamas flykt till Indien. Toni Schmids böcker rönte uppskattning som bra introduktioner till det nepalesiska samhället och tibetansk buddhism.

Även arbetskamraten Oloph Odenius blev en god vän och vid hennes bortgång fick han i uppdrag att dela upp arvet. Den vetenskapliga boksamlingen om Asien med tibetanska böcker och hennes anteckningar om de tibetanska resorna tilldelades Etnografiska museet, Stockholm. Flera konstföremål av betydelse som hade samlats under resorna, inklusive skulpturer av Buddha, gavs till Toni Schmids goda vän tillika forskarkollega Lili Gjerlöv i Oslo. De andra föremålen behöll Oloph Odenius.

Toni Schmid förblev ogift och hade inga barn. Bidragen till historisk- och medeltidsforskning blev hennes livsverk. Toni Schmid avled 1972, 75 år gammal, i Uppsala.


Sara Ellis Nilsson


Publicerat 2020-12-03



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Antonie (Toni) Elisabeth Magda Schmid, www.skbl.se/sv/artikel/AntonieToniElisabethMagdaSchmid, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Sara Ellis Nilsson), hämtad 2021-07-26.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Antonia Maria Lindemmer
  • Far: Georg Josef Leander Schmid


Utbildning

  • Universitet, Lund: Fil.kand.examen, historia, Lunds universitet
  • Universitet, Lund: Fil.lic.examen, historia, Lunds universitet
  • Universitet, Lund: Fil.dr.examen, historia, Lunds universitet


Verksamhet

  • Yrke: Timlärare, Folkskoleseminariet i Lund
  • Yrke: Pergamentforskare, Kungliga biblioteket och Riksarkivet, sedan Vitterhetsakademien
  • Yrke: Amanuens, Riksantikvarieämbetet
  • Yrke: Arkivarie, Riksantikvarieämbetet


Kontakter

  • Mentor: Lauritz Weibull
  • Vän: Ruth Svensson
  • Vän: Oloph Odenius
fler ...


Organisationer

  • Academicum Catholicum Upsaliense
    Medlem
  • Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia (LSkS)
    Ledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Fischamend, Österrike
  • Fischamend, Österrike
  • Wien, Österrike
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor



Vidare referenser



Toni Schmid, med kransflicka, i samband med promovering till filosofie doktor, 1931. Foto: Per Bagge (1866-1936). Universitetsbiblioteket, Lunds universitet (89261:2)
Toni Schmid, med kransflicka, i samband med promovering till filosofie doktor, 1931. Foto: Per Bagge (1866-1936). Universitetsbiblioteket, Lunds universitet (89261:2)

Nyckelord

1900-talet Antikvarier Forskare Historiker