Bertha Hübner var en pionjär inom svenskt textil- och konsthantverk. Hon drev butiken Svensk Konstslöjdsutställning i centrala Stockholm tillsammans med konstnären Selma Giöbel.
Bertha Hübner växte upp med sin mor och far och fick vid fyra års ålder en lillebror vid namn Lennart. Brodern valde att arbeta inom det militära medan Bertha valde en mer humanistisk väg i livet. Hon engagerade sig tidigt i den svenska kvinnorörelsen, i Sällskapet Nya Idun, Fredrika-Bremer-Förbundet samt Handarbetets Vänner. Men det var i det egna företaget Svensk Konstslöjdsutställning som hon tillsammans med Selma Giöbel kom att driva formgivningen framåt i Sverige.
Precis som Handarbetets Vänner sålde Svensk Konstslöjdsutställning hantverk, ett brett sortiment av mässingsarbeten, järnsmide och textilier, vilka tillverkats i firmans egen ateljé eller köpts in från hantverkare runt om i Sverige. Efter tio år ombildades företaget, Selma Giöbel slutade och Bertha Hübner fortsatte driva butiken vid Norrmalmstorg. Hon blev kvar som direktör i 14 år. Syskonen Giöbel var bland annat med vid Världsutställningen i Paris 1900, där Bertha Hübner tillsammans med Selma Giöbel fick motta en guldmedalj samt omnämnande “officiere dÁcadémie” av le Ministère l´Instruction Publique. Fem år senare, 1905, fick Bertha Hübner motta Litteris et Artibus för sina "framstående konstnärliga insatser”.
Parallellt med sitt arbete med företaget var Bertha Hübner aktiv i kvinnorörelsen. Hon var tidigt medlem i Sällskapet Nya Idun, och tjänade som dess sekreterare 1909—1910 samt ordförande 1910—1918. Tillsammans med Sofia Gumælius, Selma Giöbel och Hildegard von Franken var Hübner med om att grunda Kvinnoklubben, där hon skulle tjäna som ordförande under flera år. I Kvinnoklubbens egen lokal, först på Gamla Norrbro, sedan på Hamngatan 18 b i Stockholm, kunde kvinnliga telefonister, lärare, bankbiträden och andra arbetande kvinnor ur medelklassen träffas för att låna böcker, samtala eller äta tillsammans efter arbetsdagens slut. Så småningom byttes inriktning på sällskapet, som blev mer en samlingspunkt. På grund av medlemmarnas ålder och minskad aktivitet upphörde Kvinnoklubben 1998. Bertha Hübner var även aktiv i den svenska avdelningen inför deltagandet i Internationella kvinnoförbundets rösträttskongress 1911.
Bertha Hübner skrev även texter, bland annat om Handarbetets vänners avdelning Licium. Under sina år i Sällskapet Nya Idun var hon redaktör för en bok till minne av sällskapets skriftställarinna, författaren Henrika Widmark, efter att denna gått bort 1920.
Bertha Hübner avled 1924. Hon ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
