Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elsa Brita (Elsa-Brita) Stjernberg

1923-06-112013-04-04

Arkitekt, pionjär

Elsa-Brita Stjernberg var den tredje kvinnan som tog arkitektexamen i Göteborg. Hon blev pionjär då hon som första chalmersutbildade kvinna grundade, ägde och och drev ett arkitektkontor i Göteborg.

Elsa-Brita Stjernberg föddes 1923 i Göteborg. Hennes föräldrar var Sven Valentin Ekman och Elsa Teresia Bernhardina, född Larsson. Det var en självklarhet att Elsa-Brita Stjernberg och hennes fyra år äldre syster Stina skulle få en högre utbildning. Elsa-Brita Stjernberg valde att studera till arkitekt sedan Chalmers 1942 fått tillstånd att inrätta en fyraårig arkitektutbildning, som vid sidan av Kungliga Tekniska högskolan (KTH) blev den andra fullvärdiga i Sverige. Hon stortrivdes med utbildningen och engagerade sig i olika studentaktiviteter. Under studietiden mötte Elsa-Brita Stjernberg sin blivande man teknologen Bo Stjernberg, som läste elektroteknik på Chalmers. De gifte sig 1948 och sönerna Peter och Fredrik föddes 1951 och 1955.

De första åren efter examen arbetade Elsa-Brita Stjernberg som arkitekt hos FO Peterson & Söner Byggnads AB, Sveriges äldsta ännu aktiva byggföretag. Där deltog hon bland annat i projekteringen av SKF:s huvudkontor i Gamlestaden. Hon ritade vid samma tid, omkring 1950, ett radhusområde, vid Graffmansgatan i Örgryte.

Elsa-Brita Stjernberg grundade sitt företag Stjernberg Arkitektkontor AB 1954. Hon inrättade sin verksamhet i den nybyggda egenritade familjebostaden på Sågspånsgatan 21 i Björkekärr, i östra Göteborg. Där lyckades hon kombinera familjeliv och yrkesutövning i två decennier. Hon förstod tidigt betydelsen av att synas i media. I ett reportage vid mitten av 1950-talet om representativa hemmafruar i Göteborg slog hon ett radikalt slag för det nytänkande barnvänliga hemmet. I ett hemreportage i Femina 1956 visade hon hur man inreder sitt hem praktiskt och öppet med plats för barns lek i en robust och tillåtande miljö.

Elsa-Brita Stjernberg underströk ofta hur väl hon blivit behandlad som yrkeskvinna och arkitekt, men med ett tydligt undantag. Då hon 1955 vann en utlyst arkitekttävling om ny kyrka i Björkekärr fick hon aldrig genomföra uppdraget. Flera ”allvarliga präster” kom på besök till henne och förklarade att de inte fann det lämpligt att en kvinna ritade deras kyrka. ”Då slängde jag ritningarna i knät på en manlig arkitekt. Det var enda gången jag känt mig diskriminerad”, sade hon sent i livet i en intervju den 1 augusti 1995 i Aftonbladet och hon återkom till den händelsen i flera andra sammanhang.

Hundratals privatvillor gestaltades på Elsa-Brita Stjernbergs ritbord och hennes renommé växte vid en tid då män totalt dominerade arkitektvärlden och hela byggbranschen. Omkring 1960 ritade hon Ingrid Bergmans och Lars Schmidts privata sommarhus på Dannholmen i Fjällbacka skärgård. Hon var tidigt mycket aktiv i Byggnadstekniska Föreningen BTF i Göteborg. Under studietiden på Chalmers byggde Elsa-Brita Stjernberg upp ett stort kontaktnät med blivande civilingenjörer inom olika fält. Redan 1953 omnämns hon i en tidningsartikel där man beskrev hur BTF hade samlat 200 män till en diskussionskväll. Bland de många deltagarna fanns två kvinnor: arkitekt Ingrid Wallberg, 63 år, och arkitekt Elsa-Brita Stjernberg, 30 år. 20 år senare blev hon föreningens ordförande, verksam åren 1973–1976. Hon var internationellt orienterad och organiserade många kompetenshöjande studieresor till olika delar av världen för BTF:s byggnadskunniga medlemmar.

År 1966 inledde Elsa-Brita Stjernberg ett livslångt samarbete med den 11 år yngre arkitekten Christina Hultén, född Palmgren 1934. De båda kvinnorna hade gemensam erfarenhet och förståelse för att de som yrkesarbetande mödrar måste vara flexibla för att klara barnomsorgen. Hela småbarnstiden drev de var sitt arkitektföretag samtidigt som de tillsammans genomförde många projekt i nära samarbete. De deltog i 19 inbjudna tävlingar och vann 16 av dem.

Vid en tidpunkt då utbyggnaden av stadens daghem ännu inte kommit igång uppmärksammade Elsa-Brita Stjernberg och Christina Hultén Göteborgs socialförvaltning på det stora behovet av ordnad barnomsorg. De vann en arkitekttävling 1970, vilket ledde till att de inledningsvis fick utarbeta typritningar och sedan genomföra projekteringen av 15 barnstugor eller förskolor i Göteborg.

Elsa-Brita Stjernberg och Christina Hultén ingick i en grupp arkitekter som 1969 beslöt att bilda Sveriges Arkitekters Riksförbunds (SAR) småhusgrupp i Göteborg. De erbjöd sig att kostnadsfritt ge råd till egnahemsbyggare, eftersom de ville visa att SAR-arkitekter kunde ge värdefull hjälp och specialrita hus vid en tidpunkt då cirka 200 typhusfabrikanter tryckte upp kataloger där de saluförde mängder av typhus. Elsa-Brita Stjernberg var vid 1970-talets inledning en erfaren arkitekt, som kunde visa att en arkitektritad villa inte behövde bli dyrare än ett kataloghus.

Då Konserthallen på Liseberg brann 1973 beslutade man att nöjesparken skulle satsa på ett barnområde och anlitade Elsa-Brita Stjernberg som arkitekt. Hon inbjöds kort därpå till en idétävling 1975 om Lisebergs framtida utveckling. Det kändes stort för henne och hennes medarbetare då de vann tävlingen i konkurrens med bland annat Tivoli-arkitekterna i Köpenhamn. Stjernberg Arkitektkontor AB i samarbete med arkitekt Bengt Lidström utarbetade samma år en generalplan för Lisebergsområdet 1976–1990 med en vision fram till 2000.

Ett viktigt projekt på Liseberg blev Taubelunden. Då minnesparken invigdes 1978 uttryckte både Sven-Bertil och Astri Taube sin uppskattning av Elsa-Brita Stjernbergs arkitektoniska gestaltning. Föregående år 1977 hade kung Carl XVI Gustaf varit på Liseberg och invigt en fontän och önskebrunn som Elsa-Brita Stjernberg både tagit initiativ till och formgivit. Idén hade hon fått under en av sina många utlandsresor. Syftet var att samla in medel till Världsnaturfonden WWF, där kungen var aktiv ordförande. Ett annat och ännu synligt projekt som Elsa-Brita Stjernbergs arkitektkontor genomförde för Liseberg var det som idag kallas Lisebergstornet, 147 meter högt. Det kom till som en del av projektet Spaceport 1990, som väckte stor uppmärksamhet. Samarbetet med Liseberg ledde till att Elsa-Brita Stjernberg och Christina Hultén fick fler liknande uppdrag i Sverige, exempelvis Furuviksparken utanför Gävle.

Från 1970-talets slut introducerade investerare i Göteborg nya typer av fritidsboende i Bohuslän och i fjällen, vilket innebar flera olika uppdrag för Elsa-Brita Stjernberg och Christina Hultén. En uppskattad restaurang vid havet, kallad Sju Skepp, nu Jungman Jansson, byggdes efter deras ritningar i Önnered i västra Göteborg. Ett betydligt större projekt blev Villa Maritime i Marstrand, ett antal andelslägenheter med havsutsikt och samtidigt en konferensanläggning.

Efter 14 års samarbete beslöt Elsa-Brita Stjernberg och Christina Hultén att formalisera sitt kompanjonskap 1980 i ett av dem båda gemensamt ägt arkitektkontor, Stjernberg Hultén Arkitekter AB. Deras arkitektkontor blev då det största i Sverige som var helt kvinnoägt. De hade som mest 14 anställda arkitekter som arbetade med cirka 70 uppdrag per år från privata uppdragsgivare. Kontoret genomförde med åren även ett trettiotal projekt i 15 olika länder.

Ett stort och viktigt uppdrag kom 1982, en fabrik för Volvo Lastvagnar i Tuve. Det var ett viktigt projekt för kontoret och Elsa-Brita Stjernberg tog på sig huvudansvaret för fabriken. Volvofabriken blev inledningen på flera olika uppdrag i företagsparker. Octanova var en av uppdragsgivarna med bland annat Octanova Textil 1989. Ett annat projekt var Svenska Skum i Rollsbo vid Kungälv och 1987 projekterades en stor Postterminal i Borås. Då Åbro kontorshus uppfördes i Mölndal 1986 påpekade Elsa-Brita Stjernberg att det blev stadens första hus helt byggt med glasfasader. De största och kanske mest prestigefyllda projekten vid sidan av Volvofabriken blev två kontorshus för NCC, då kallat JCC, 1984–1987 vid Göta Älv i en då ruffig del av Göteborg, nu Gullbergs Strandgata. Hästskoformen med kontorsutsikt mot vattnet och inte minst de blanka plåtfasaderna väckte debatt. Ett ovanligt inslag i Göteborgs stadsbild.

Arkitektkontoret flyttade 1985 till Ekmansgatan 3 i Lorensbergs villastad. Elsa-Brita Stjernberg fortsatte arbeta som arkitekt även efter det att hon 2007 sålt sin andel i det företag hon en gång grundade. Hon ritade allt för hand och tog hjälp av sitt gamla kontor om något måste överföras till dator.

Elsa-Brita Stjernberg avled 2013, 89 år gammal.


Gunilla Linde Bjur


Publicerat 2020-10-09



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elsa Brita (Elsa-Brita) Stjernberg, www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBritaStjernberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunilla Linde Bjur), hämtad 2024-03-29.




Övriga namn

    Flicknamn: Ekman


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Elsa Teresia Bernhardina Ekman, född Larsson
  • Far: Sven Valentin Ekman
  • Syster: Stina Charlotta Ekman, gift Långström
fler ...


Utbildning

  • Läroverk, Göteborg: Studentexamen
  • Högskola, Göteborg: Arkitektexamen, Chalmers tekniska högskola


Verksamhet

  • Yrke: Arkitekt, FO Peterson & Söner
  • Yrke: Grundare, ägare, VD, Stjernberg Arkitektkontor AB (senare Stjernberg Hultén Arkitekter AB, nuvarande Stjernberg Hultén Ehrenborg Arkitekter AB)


Kontakter

  • Kollega: Christina Hultén


Organisationer

  • Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR)
    Medlem
  • Byggnadstekniska föreningen (BTF) i Göteborg
    Medlem, fr o m 1973 ordförande


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor

Arkiv
  • Regionarkivet Västra Götaland. Stjernberg Hultén Ehrenborg (SHE)

Opublicerad källa
  • Inspelade intervjuer med arkitekt Christina Hultén, av Gunilla Linde Bjur (2017, 2019)

Litteratur
  • Werner, Helena, Kvinnliga arkitekter: om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning i Sverige, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006



Vidare referenser

Opublicerad källa
  • Linde Bjur, Gunilla, Kvinnor tar plats: arkitekter i 100 år. Göteborg 1920–2020 (Pågående bokmanus, utgivning 2021, Balkong förlag)

Litteratur
  • Lindqvist, Annika, 'Elsa-Brita gjorde Liseberg lite gladare', Göteborgs-Tidningen GT, 2003-06-11

  • Sjögren, Sten, 'Fortsätter jobba efter 85', Göteborgs-Posten, 2009-03-01

  • Sjöstedt, Ann, 'En famn mot vattnet', Hus & hem, 1999:4, s. 130-136



Elsa-Brita Stjernberg, 1965. Fotograf okänd (bild i privat ägo)
Elsa-Brita Stjernberg, 1965. Fotograf okänd (bild i privat ägo)

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Arkitekter Företagare Pionjärer