Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elsie Johnson

1894-04-281993-08-16

Skolkökslärare, skolkökskonsulent

Elsie Johnson var skolkökslärare, skolkökskonsulent, kokboksförfattare och en drivande kraft inom hushållsundervisningen.

Elsie Johnson föddes i Kalmar 1894. Hennes föräldrar var Efraim Månsson och Matilda, född Olsson, och de är i kyrkböckerna noterade som handlande. I Kalmar gick Elise Johnson i Elementarskolan för flickor som var flickläroverket i staden. I stället för dess åttonde klass tog hon två fortsättningskurser i huslig ekonomi, i Vinslöv respektive Kalmar, och arbetade från 1912 sedan i olika familjer. Elise Johnson fortsatte sin utbildning i Göteborg och utexaminerades från Göteborgs skolköksseminarium 1916, en utbildning som sedan 1909 varade tre terminer.

Efter en kortare anställning i Kalmar anställdes Elsie Johnson som en av fyra hemkonsulenter i Göteborg 1917. Efter det stora brödupproret i Göteborg våren 1917 var det viktigt att nå husmödrarna genom återupprepade hembesök med rådgivning, matlagning, tips om krigssmör och rågkaffe samt uppmuntran. Konsulenterna gav vidare demonstrationskurser och samlade in matrecept inför vintern och våren 1918. Sin största sociala insats gjorde dock Elsie Johnson och de övriga under 1918 då spanska sjukan härjade i Göteborg och hemkonsulenternas hjälpinsatser för de sjuka familjerna ofta varade från sju på morgonen till nio på kvällen. Elsie Johnson slutade sin tjänst 1921 för att börja arbeta som skolkökslärare vid Göteborgs högre folkskolor. År 1928 utnämndes hon till Göteborgs allmänna folkskolestyrelses skolkökskonsulent, en tjänst hon innehade till sin pensionering 1958.

Under sin långa tjänstgöring som skolkökskonsulent lyckades hon få gensvar hos Göteborgs överlärarkollegium och skolstyrelse, som dominerades av män, för att genomdriva förändringar till det bättre för ämnet och eleverna. Så undervisades exempelvis i skolkök för hjälpklasser och på förslag från hälso- och sjukvårdsnämnden inrättades 1928 så kallade hälsoklasser och friluftsskolor för klena barn som behövde få förbättrad hälsa för att orka med skolarbetet. Vidare satt Elsie Johnson från 1931 i styrelsen för Föreningen barnbespisningar och skollovskolonier i Göteborg. Planer på att utspisa de barn som hade det allra svårast hade funnits bland göteborgskvinnor sedan 1880-talet. Arbetet hade 1941 kommit därhän, att en tredjedel av eleverna fick mat, och Allmänna folkskolestyrelsen tog sedan över ansvaret.

Mellan 1934 och 1958 var Elsie Johnson en sakkunnig och inflytelserik ledamot i styrelsen för Praktiska Hushållsskolan i Göteborg, en internatskola som startat redan 1865 i filantropisk och radikal-pedagogisk anda, men redan från början inordnad under den Allmänna folkskolestyrelsen.

När det gällde undervisning av pojkar i skolkök tillhörde Elsie Johnson de verkliga pionjärerna. Ämnet hade tagits upp vid den nordiska hushållningskonferensen i Kristiania (Oslo) 1920, men förslaget väckte då starkt motstånd. Som konsulent reste Elsie Johnson runt och höll föredrag i ämnet, för många skolkökslärare var fortfarande motståndare till att pojkar skulle delta i skolköksundervisningen. Redan läsåret 1930–1931 startade dock försöksundervisning i Göteborg med två grupper i klass 7; efterhand omfattade denna undervisning även klass 8 och 9. År 1941 fanns 19 pojkgrupper och att det inte var ännu fler berodde på lokalbrist. Undervisningen var omtyckt och föranledde många studiebesök från de nordiska grannländerna. Även lärare från övriga Europa sökte sig till Göteborg för att studera nyheten. Hösten 1952 blev så ämnet hemkunskap obligatoriskt även för pojkar, inledningsvis dock bara teoridelen. Det praktiska arbetet för pojkar startade först 1962.

Något annat som låg Göteborgs skolkökskonsulent Elsie Johnson varmt om hjärtat var att förbättra undervisningslokalerna. Ämnet diskuterades ständigt av de lärare som skulle arbeta i dem. Under Elsie Johnsons tid inrättades i Göteborg 40 nya rationellt inredda skolkök och 67 renoverades, till glädje och nytta för både elever, hushållslärare och undervisning. Som kommittémedlem bidrog hon också till skriften Hemkunskapslokalerna och deras inredning.

Skolan förändrades hela tiden och under ledning av Elsie Johnson fanns nästan alltid en plankommitté som arbetade på nya undervisningsplaner för hemkunskapen. När enhetsskolan successivt infördes efter 1949 ivrade Elsie Johnson för att det i den nya skolformen skulle anordnas försöksverksamhet på mellanstadiet och de lektionerna blev populära hos elever och lärare.

Sedan 1913 hade Kokbok från Göteborgs skolkök. Jämte hemmets ekonomi, närings- och födoämneslära av Alma Peterson, Erika Cavallin och Ellen Wadell använts i undervisningen. Den övergick efter 1939 till Kate Carpenter, och Elsie Johnson anslöt sig tillsammans med kemisten Iwan Bolin. Förändringarna i boken kom att stämma överens med annan utveckling av hushållsämnet, med en medveten ökning av den teoretiska utbildningen, inte minst i näringslära, på det praktiska arbetets/receptdelens bekostnad. Namnet ändrades enligt innehållet till Födan – hemmet – ekonomin. Kokbok för skola och hem, och boken var även därefter en mycket uppskattad lärobok som kom i ytterligare 14 upplagor. Den sista gavs ut 1964.

Elsie Johnson förblev ogift och levde tillsammans med sin mor som blivit änka tidigt. Hon avled 1993 i Göteborg, 99 år gammal, och är begravd tillsammans med sina föräldrar på Södra kyrkogården i Kalmar.


Ann Carpenter Fridén


Publicerat 2020-10-28



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elsie Johnson, www.skbl.se/sv/artikel/ElsieJohnson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann Carpenter Fridén), hämtad 2021-09-20.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Jonsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Ingrid Matilda Johnson, född Olsson, gift Månsson
  • Far: Efraim Månsson
  • Bror: John [Uppgift saknas]


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Kalmar: Fortsättningskurs, huslig ekonomi, Elementarskolan för flickor
  • Lärarseminarium, Göteborg: Skolkökslärarutbildning, Göteborgs skolkökslärarinneseminarium


Verksamhet

  • Yrke: Hemkonsulent, Göteborgs stadskommun
  • Yrke: Skolkökslärare, Göteborgs högre folkskolor
  • Yrke: Skolkökskonsulent, Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
  • Ideellt arbete: Styrelseledamot, Praktiska Hushållsskolan i Göteborg


Kontakter

  • Kollega: Kate Carpenter
  • Kollega: Iwan Bolin


Organisationer

  • Göteborgs skolkökslärarförening
    Styrelseledamot, kassaförvaltare
  • Föreningen för barnbespisning och skollovskolonier i Göteborg
    Styrelseledamot
  • Svenska Skolkökslärarinnornas förening
    Styrelseledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Kalmar
  • Kalmar
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
  • Göteborgs Stadsarkiv. Göteborgs skolköksseminarium. SE/O 258G/GSA_595-1

Litteratur
  • Carlberg, Gertrud, Svenska skolkökslärarinnornas förening 1906-1956: jubileumsskrift, Fören., Stockholm, 1956

  • Gullström, Anna-Lisa, 'Elsie Johnson' [Nekrolog], Göteborgs-Posten, 1993-09-01

  • Lundh, Hans Lennart, Praktiska hushållsskolan i Göteborg: ett hundraårsminne, Praktiska hushållsskolan, Göteborg, 1965

  • Olsson, Olof Emanuel, Göteborgs folkskolor 1858-1958: historik i anledning av Göteborgs allmänna skolstyrelses 100-årsjubileum, Göteborgs allm. skolstyr. (distr.), Göteborg, 1958

Opublicerad källa
  • Information från Kate Carpenter, ljudkassett hos Ann Carpenter Fridén



Vidare referenser



Elsie Johnson avbildad i Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri. Första delen: Göteborgs stad 1935
Elsie Johnson avbildad i Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri. Första delen: Göteborgs stad 1935

Nyckelord

1900-talet Hushållslära Lärare