Eva Andén var jurist och advokat och den första kvinnliga ledamoten i Sveriges advokatsamfund. Under sitt liv verkade hon för att förbättra de rättsliga villkoren för kvinnor, barn och fattiga i samhället.

Eva Andén föddes och växte upp i Uppsala. Pappan var specerihandlare och mamman hemmafru. Eva Andén var studiebegåvad och fick möjligheten att utbilda sig. Hon tog studentexamen i Uppsala 1906, och fortsatte därefter vid universitetet i Uppsala med studier i historia, litteraturhistoria och nationalekonomi. Höstterminen 1907 började hon studera juridik. Eva Andén var ensam kvinna i sin studentgrupp. En av hennes lärare var dock en kvinnlig pionjär inom juridiken, docenten i civilrätt Elsa Eschelsson. Under juridikstudierna var Eva Andén aktiv i Kvinnliga Studentföreningen i Uppsala, och kämpade bland annat för Elsa Eschelssons rätt att få bli professor i civilrätt, något som hon emellertid aldrig blev. År 1912 tog Eva Andén sin juris kandidatexamen.

Redan under åren som student var Eva Andén djupt engagerad i kvinnosaksfrågor. Som nyutexaminerad jurist reste hon under åren 1912–1913 runt som ledare för kurser i lagkunskap, som anordnades för kvinnor på landsbygden av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Även i andra sammanhang höll Eva Andén under många år populärvetenskapliga föreläsningar över hela landet om äktenskaps-, barnavårds- och fattigvårdslagarna. Eva Andén var en återkommande skribent i kvinnotidskrifter såsom Tidevarvet, Rösträtt för kvinnor, Hertha och Morgonbris, i vilka hon skrev om rättsliga frågor kring bland annat abort, prostitution, äktenskap och arv. Artiklarna syftade många gånger till att upplysa kvinnor om vilka rättigheter som de hade inom äktenskapet samt om viktiga reformer och nyheter på äktenskaps- och arvsrättens område. Eva Andén brukade själv säga att hennes valspråk var ”Fri käft”, vilket innebar att hon var fri att säga och tycka vad hon ville i alla sammanhang. Efter studierna i Uppsala började Eva Andén arbeta som jurist. Detta var inte det enklaste under det tidiga 1900-talet då kvinnor till exempel inte hade rätt att sitta ting eller att arbeta som domare. Häradshövdingen i Falun, Ernst Laurentius Alinder, lät emellertid Eva Andén tjänstgöra som notarie på domarkansliet i Falun under åren 1913–1914, något som väckte stort uppseende bland såväl juristkollegorna som hos allmänheten.

Efter tiden i Falun ville Eva Andén fortsätta att arbeta med praktisk juridik och flyttade till Stockholm. Eftersom dåvarande regeringsform (från 1809) utestängde kvinnor från en rad yrken i statlig tjänst, exempelvis domare och universitetslärare, så siktade Eva Andén i stället in sig på en karriär som advokat. Till skillnad från många andra juridiska yrken under det tidiga 1900-talet så hade Sveriges advokatsamfund i sina stadgar inga bestämmelser som hindrade kvinnor från att söka inträde, och advokatyrket blev många gånger räddningen för de kvinnliga jurister som ville arbeta praktiskt med juridik. Eva Andén kontaktade dåvarande sekreteraren i Advokatsamfundet, Johan Tjerneld, med önskemålet att hitta en advokatbyrå där hon kunde få praktisera. Hon fick möjlighet att göra detta under ett års tid på den byrå som Tjerneld själv drev i Stockholm tillsammans med advokaten Ivar Morssing. Här fick Eva Andén tillfälle att arbeta som rättegångsombud, bland annat vid Stockholms rådhusrätt.

Hösten 1915 startade Eva Andén sin egen advokatverksamhet då hon tog över Kvinnliga Juridiska Byrån på Wallingatan i Stockholm. Byrån hade startats 1904 av Anna Pettersson, som visserligen inte själv hade någon formell juridisk utbildning, men ändå hade flera års erfarenhet av att praktisera juridik. Den 14 mars 1918 blev Eva Andén som första kvinna ledamot av Sveriges advokatsamfund. Efter att hon antagits som ledamot ändrades namnet på hennes byrå till Eva Andéns Advokatbyrå. År 1919 blev hon kompanjon på byrån med Mathilda Staël von Holstein, som 1921 blev Sveriges andra kvinnliga advokat År 1923 fortsatte Eva Andén med egen advokatverksamhet i lokaler på Norrlandsgatan i Stockholm.

Som advokat var Eva Andén framför allt verksam inom familjerättens område, som vid denna tid genomgick flera viktiga förändringar och reformer. Eva Andén fick ett stort inflytande på familjerättens utveckling under 1900-talet då hon satt som ledamot i den kommitté som fungerade som Advokatsamfundets remissinstans inom familjerättslig lagstiftning. I mars 1917 var Eva Andén inbjuden till andra kammaren för att ge sina synpunkter på förslaget till ny lag om utomäktenskapligt födda barns familjerättsliga villkor. Vid samma tid kom flera andra lagar som på olika sätt förbättrade barnens rätt, bland annat 1917 års adoptionslag. Under 1910- och 1920-talen infördes också flera nya arvs- och testamentsrättsliga lagar, i vilka de utomäktenskapliga barnens arvsrättsliga villkor förbättrades. Eva Andén engagerade sig vidare i arbetet med att få fram en modern äktenskapslagstiftning med bättre villkor för gifta kvinnor. En sådan lag kom också 1921 då den nya Giftermålsbalken trädde i kraft.

Eva Andén anlitades ofta som juridiskt ombud i mål som gällde familjerättsliga frågor, exempelvis skilsmässor, arv och vårdnadstvister. Bland hennes klienter fanns många kvinnor, flera kända sådana såsom Barbro Alving, Selma Lagerlöf (Eva Andén hade hand om Mårbackastiftelsen) och Astrid Lindgren. Eva Andén hjälpte Astrid Lindgren (då Ericsson) i samband med en uppmärksammad rättegång i Vimmerby under andra hälften av 1920-talet. Målet rörde en skilsmässa mellan Reinhold Blomberg och hans hustru Olivia. Reinhold Blomberg och Astrid Lindgren hade haft en kärleksaffär under en tid då Reinhold visserligen var separerad från sin hustru, men fortfarande formellt gift. Vid tiden för rättegången visade det sig att Astrid Lindgren var gravid och om det blev känt att Reinhold Blomberg hade varit otrogen under äktenskapet, så skulle han få betydligt sämre villkor i den kommande skilsmässan. År 1926 hjälpte Eva Andén den unga och ogifta Astrid Lindgren med att resa till Rigshospitalet i Köpenhamn för att där föda sitt barn i hemlighet. Rigshospitalet var det enda sjukhuset i Norden där kvinnor inte behövde uppge vare sig sitt eget eller faderns namn vid förlossningen. Just den här typen av mål där kvinnor hade hamnat i besvärligheter av olika slag var vanligt förekommande på Eva Andéns advokatbyrå. Hennes mål som advokat var att så långt som möjligt få de tvistande parterna att förlikas för att på så sätt undvika en rättegång, och det hände också ofta att hon lät bli att ta betalt av klienter som hade ont om pengar. Eva Andén pensionerade sig aldrig utan fortsatte att arbeta fram till sin död. Hennes advokatbyrå fanns kvar till 1995.

Privat hade Eva Andén en stor vänkrets där bland andra Aleksandra Kollontaj, Karolina Widerström och Ellen Fries ingick. Hon gifte sig aldrig, men delade under längre perioder hushåll med sin medarbetare Lisa Ekedahl. Eva Andén var under sitt liv aktiv i flera kvinnoorganisationer. Hon valdes även in i Samfundet De Nio 1940 och var dess ordförande 1950–1962.

Eva Andén dog 1970 och är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.