Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hedda Albertina Andersson

1861-04-241950-09-07

Läkare

Hedda Andersson blev år 1880 den första kvinnliga studenten vid Lunds universitet och 1892 den andra kvinnliga läkaren i Sverige.

Hedda Andersson föddes i Malmö som andra barnet till Johanna och Jöns Andersson. Parets första barn avled som spädbarn och tre yngre syskon dog i tidig ålder, i mässling och scharlakansfeber. Hedda Andersson var därmed den enda överlevande bland barnen. Fadern, som arbetade som hamnkontorist dog endast 28 år gammal. Några problem med försörjningen blev det dock inte. I moderns familj fanns en lång läkedoms- och sjukvårdstradition som gav inkomster.

Hedda Andersson härstammade i rakt nedstigande led från sex generationer ”kloka gummor”, ända från 1600-talets slut. Dessa lekmannaläkare specialiserade sig på benbrott och på sårläkning. Sjukvårdskunskaperna fördes vidare från mor till dotter. Hedda Anderssons mormorsmor hette Marna Nilsdotter och arbetade både med människor och med djur. Hon kallades ”kokvinnan” och tillverkade i det sammanhanget en allmänt använd salva, som fanns att köpa på apotek ända in på 1960-talet. Hedda Anderssons mormor, Elna Hansson, och hennes mor Johanna Andersson var båda ansedda lekmannaläkare i Lund och Malmö. Båda fick tilltalsnamnet ”Lundakvinnan”. Men verksamheten hade sina risker. Elna Hansson blev åtalad för kvacksalveri, men kunde trots det fortsätta med sin verksamhet. Johanna Maria Andersson utbildade sig för säkerhets skull till fältskär, en gammal sjukvårdsutbildning som 1861 öppnades för kvinnor och fanns kvar fram till 1896. På det sättet kunde hon lättare klara sig undan anklagelser för kvacksalveri. Både Elna Hansson och Johanna Andersson hade stort förtroende hos allmänheten. Deras praktik omfattade både hög och låg – en av patienterna var Victoria Benedictsson. Flera läkare hade respekt för deras kunskap men det fanns också de som visade allt större avoghet mot vad de ansåg som ett intrång på sina områden. Så snart Hedda Anderssons mor och mormor fick veta att läkarutbildningen hade öppnats för kvinnor beslöt de därför att lilla Hedda, som då var nio år, skulle bli läkare.

Hedda Anderssons mormors och mors verksamhet hade gjort familjen välbeställd och gav möjligheter att bekosta en lång och dyr utbildning. Efter studentexamen skrevs hon in som första kvinnliga student någonsin vid Lunds universitet. Det väckte uppseende och visst motstånd, men hon vann snart respekt och aktning hos sina kamrater och lärare. Under utbildningen praktiserade Hedda Andersson både på Lunds lasarett och vid Karolinska institutet i Stockholm. Där lärde hon känna Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström. Efter sin läkarexamen fortsatte Hedda Andersson sina studier utomlands, först på sjukhus i Köpenhamn, därefter i Leipzig hos specialisten på gynekologi och obstetrik, professor Max Sänger. På somrarna tjänstgjorde hon först som praktikant och sedan som underläkare vid Ronneby Brunn. År 1892 öppnade hon egen läkarmottagning i Malmö, men flyttade redan 1895 till Stockholm. En anledning till flytten var att moderns och mormoderns goda rykte ledde till en sådan tillströmning av patienter att Hedda Andersson hade svårt att ta emot alla. En annan anledning torde ha varit att Stockholm gav närhet till kollegan Karolina Widerström och möjligheten att lägga in patienter på den sjukavdelning denna drev i anslutning till sin läkarpraktik. Hedda Andersson uppskattade Karolina Widerströms arbete mycket och de båda var nära vänner genom hela livet.

I Stockholm hyrde Hedda Andersson först en lägenhet på Malmskillnadsgatan. Med sig från Malmö hade hon sin hushållsföreståndarinna Anna Sofia Eriksson. En del av lägenheten inreddes till praktik – det var brukligt att läkare, tandläkare och sjukgymnaster hade sin mottagning i den egna bostaden. Hedda Anderssons mor fortsatte under tiden sin verksamhet i Lund. År 1903 gav modern dock upp sin verksamhet och flyttade till dottern i Stockholm. Tillsammans hyrde de då en åttarumslägenhet på Sturegatan.

Liksom Karolina Widerström hade Hedda Andersson specialiserat sig inom gynekologi. Också Sveriges tredje kvinnliga läkare, bonddottern Maria Folkeson från Helgesta i Närke, examinerad 1896, arbetade som gynekolog. De kvinnliga läkarna upptäckte snabbt att kvinnor visste mycket litet om sin anatomi, om sexualitet, barnafödande och också om könssjukdomar. Att upplysa kvinnor i de avseendena såg de som sin alldeles särskilda uppgift.

Hedda Andersson engagerade sig också utanför sin praktik och var ledamot av först Engelbrekts och senare Hedvig Eleonoras skolråd i Stockholm. Hon var sekreterare i Föreningen för sjukvård i fattiga hem, ledamot av pensionsnämnden och läkarrevisor vid Stockholms sjukhem. Hon var även medlem i Kvinnliga läkares förening och i Fredrika-Bremer-förbundet. I det sistnämnda var hon också ledamot av dess sjukvårdskommitté.

År 1917 flyttade Hedda Andersson till Växjö och öppnade praktik i det närbelägna samhället Rottne. År 1925 avslutade hon sin läkarverksamhet, flyttade tillbaka till Skåne och bosatte sig i en lägenhet i sin barndoms Lund. Då hade hon arbetat som läkare i 32 år. I Lund gjorde hon sig känd för den vänfasthet, gästfrihet och generositet som hade gjort henne populär redan bland kamraterna på medicinutbildningen i Lund. Enligt en av hennes levnadstecknare hade hon ”även på äldre dagar det vi idag kallar karisma”.

Hedda Andersson avled år 1950, åttionio år gammal och är begravd på S:t Pauli norra kyrkogård i Malmö.


Ann-Sofie Ohlander



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hedda Albertina Andersson, www.skbl.se/sv/artikel/HeddaAndersson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Sofie Ohlander), hämtad 2018-12-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Johanna Maria Andersson, född Hansson
  • Far: Jöns Andersson
  • Syster: Alma Catharina Cecilia Andersson
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Malmö: Privatundervisning av skolans lärare, studentexamen som privatist, efter ansökan till Ecklesiastikdepartementet, Högre allmänna läroverket för gossar
  • Universitet, Lund: Med.lic.examen, Lunds universitet
  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Medicinska studier, Kliniker i Köpenhamn
  • Yrkesutbildning, Leipzig, Tyskland: Studier i gynekologi och obstetrik, Max Sänger Klinik


Verksamhet

  • Yrke: Läkare
  • Yrke: Läkare
  • Yrke: Läkare


Kontakter

  • Släkting: Elna Hansson, mormor
  • Vän: Karolina Widerström
  • Vän: Anna Sofia Eriksson


Organisationer

  • Svenska Läkaresällskapet
    Ledamot
  • Sveriges Kvinnliga Läkares Förening
    Medlem
  • Skolråden i Engelbrekts och Hedvig Eleonora församlingar
    Ledamot
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Malmö
  • Malmö
  • Stockholm
fler...


Källor

Arkiv
  • Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013, Version 6.0, Sveriges släktforskarförbund, Solna, 2014

  • Församlingsböcker, Malmö Caroli församling, Födelse- och dopbok 1861

  • Församlingsböcker, Malmö Caroli församling, Död- och begravningsbok 1866

Litteratur
  • Andreen, Andrea och Nilsson, Hjördis, 'De kvinnliga läkarna', Svensk yrkeskvinna: en översikt av kvinnornas insats i svenskt näringsliv, kultur och politik, 1950

  • Andreen, Andrea, Karolina Widerström: en levnadsteckning, Sveriges kvinnliga läkares fören., Stockholm, 1988[1905]

  • I Karolina Widerströms fotspår: 100 år med kvinnliga läkare i Sverige : föredrag, Sveriges kvinnliga läkares fören., Stockholm, 1988

  • Wedin, Ingegerd, En benbrottsläkarsläkt: Lundakvinnan Elna Hansson - femte generationen, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1991

  • Wickström, Margareta, Hedda Andersson - Skånes första kvinnliga student (Hämtad 2016-12-04)

Uppslagsverk
  • Lundström, Nils Styrbjörn, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet: porträtt och biografier, Uppsala, 1924

  • Hildebrand, Albin (red.), Svenskt porträttgalleri. 13, Läkarekåren, Ny, tillökad uppl., Tullberg, Stockholm, 1911



Vidare referenser