Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Julia von Sneidern

1874-04-011945-06-17

Läkare, sexualupplysare, rösträttskvinna

Julia von Sneidern var läkare och en av de första kvinnliga skolläkarna i Sverige. Tillsammans med Ada Nilsson grundade hon Föreningen frisinnade kvinnor 1914.

Julia von Sneidern föddes 1874 och tillbringade sina första år i Haparanda. Hon var äldst i en syskonskara av fem, varav två systrar dog som små. Föräldrarna hade centraleuropeisk bakgrund och tillhörde mosaiska församlingen i Stockholm. Fadern Elias Rosenbaum var troligen född i Polen 1838. Han var handelsbetjänt och senare köpman i Haparanda men dog i Stockholm 1881 under en hospitalsvistelse. Modern Bertha Schenk kom från Wien till Stockholm som barn. När hon 1883 gifte om sig med direktör Marcus Rosenbaum från Stockholm noterades det i rikspressen som ”det första borgerliga äktenskap som egt rum i rikets nordligaste del”. Paret bosatte sig i Stockholm och familjen utökades så småningom med ytterligare fyra barn, varav yngsta dottern dog tidigt. Familjen blev allt mer välsituerad. Styvfadern startade ett hyrverks- och taxameteraktiebolag, som senare övertogs av brodern Carl. Modern köpte 1901 en fastighet på Hagagatan 13. Den äldste brodern Moritz var apotekare; den yngste brodern Ludvig var distriktslantmätare och blev stadsingenjör. Han deltog i Spetsbergsexpeditionen 1931.

Julia von Sneidern läste latinlinjen vid Wallinska skolan i Stockholm och erhöll maturitetsexamen den 21 maj 1892. Därefter var hon en kort tid inskriven vid Stockholms högskola. Höstterminen 1893 skrevs hon in vid Uppsala universitet som medlem av Stockholms nation, och läste till den förberedande medicinsk-filosofiska examen, som hon erhöll den 31 januari 1894. Vårterminen 1894 fortsatte hon sina studier vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Hösten 1894 var 18 kvinnor inskrivna vid KI, i olika stadier av sina utbildningar. Julia von Sneidern hade sällskap av Anna Ahlström, Elin Beckman, Anna Dahlström-Nilsson, Maria Folkeson, Thora Granström, Sofia Holmgren, Hertha Johansson, Signe af Klintberg, Signe Knoch, Anna Lovén, Mathilda Lundberg, Sigrid Molander, Ada Nilsson, Siri von Porat, Ellen Sandelin, Anna Stecksén och Alma Sundquist.

År 1898 erhöll Julia von Sneidern medicine kandidatexamen. Samma år gifte hon sig med medicine kandidat Olof Kinberg. Sonen Sven Olof ”Olle” Moritz föddes våren 1901. År 1904 skrevs Julia von Sneidern in i Uppsala kvinnliga studentförening (UKSF). Mellan januari och september 1906 var hon dess ordförande. År 1907 erhöll hon medicine licentiatexamen vid Uppsala universitet och blev samma år medlem i Svenska Läkaresällskapet (SLS). Som nyutexaminerad höll hon i juni 1907 föredraget ”Om sexuell hygien från pedagogisk synpunkt” vid folkskollärarmötet i Jönköping. Det var ett ämne som även Karolina Widerström brukade föreläsa om och som Julia von Sneidern återvände till. Hon öppnade även privat mottagning på Riddargatan 23, specialiserad på nervsjukdomar och hypnotisk behandling, och föreläste i ämnen som rörde sexualitet, reglementeringsfrågan och socialpolitik.

Våren 1908 utlyste SLS en pristävling för sexualupplysningsskrifter för ungdom, riktad till föräldrar och lärare i avsikt att ”på ett sakligt och måttfullt, naturligt och taktfullt sätt upplysa de unga på detta ömtåliga område.” Tävlingsjuryn bestod av Magnus Möller, A. G. Nyblin och Karolina Widerström. Första pris tilldelades Julia von Sneidern och Alma Sundquist för Handledning i sexuell undervisning och uppfostran. Först våren 1910 blev skrifterna allmänt uppmärksammade efter att ha ägnats en positiv recension i Dagny. Detta blev startpunkten för dess användning som slagträ i en debatt om nymalthusianism, rashygien, preventivmedel och sedlighet. Debatten bidrog till att den så kallade preventivmedelslagen stiftades sommaren 1910. Den lagfästes av 1911 års riksdag och avskaffades först 1938, och innebar bland annat att offentlig information om och försäljning av preventivmedel blev straffbart och kunde ge upp till två års fängelse. Läkare hade emellertid rätt att i vissa fall skriva recept på preventivmedel, som salufördes av apoteken.

Våren 1914 tog Julia von Sneidern och Ada Nilsson initiativ till Föreningen frisinnade kvinnor. Ett första möte hölls i Julia von Sneiderns hem och bland de närvarande 19 kvinnorna återfanns Signe Bergman, Karolina Widerström, Gulli Petrini, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Ada Nilsson blev föreningens första ordförande men efterträddes strax av Elin Wägner; Julia von Sneidern blev dess första sekreterare. Under de första åren var rösträttskampen central för föreningen.

Julia von Sneiderns sociala och rashygieniska engagemang hängde samman med hennes stora intresse för psykiatri. Hon deltog också i Svenska Läkaresällskapets sammankomster och yttrade sig om psykoanalys 1913 och 1916. Hon var förordnad som skolläkare vid folkskolan i Älvsjö från 1910 till 1915. Mellan 1913 och 1922 var hon läkare och undersökningsläkare vid Brännkyrka församlings folkskolor. Där anställde hon 1913 en skolsköterska, vilket då inte ska ha varit så vanligt. Dessförinnan hade hon 1911 kandiderat till skolrådsvalet i Brännkyrka men tvingats dra tillbaka kandidaturen då det visade sig att hon som ”mosaisk trosbekännare” inte var valbar. Hon var även vice ordförande i Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå i Brännkyrka 1912–1913 samt vice ordförande i föreningen Brännkyrka Mjölkdroppe 1914. Inom psykiatrin hade hon upprepade förordnanden som biträdande läkare och underläkare vid Stockholms stads sinnessjukhus och Långbro. Hon hade förordnanden som läkare vid poliklinikens på Östermalm i Stockholm avdelning för nervsjukdomar 1917– 1918 samt som läkare vid Värmlands-Eda badanstalt somrarna 1916–1919.

År 1915 skilde Julia von Sneidern sig och två år senare gifte hon om sig med lantbrukaren och riksdagsmannen Axel von Sneidern. Han drev säteriet Berg i Dalsland mellan 1907 och 1922, varpå han tillträdde som landshövding i Älvsborgs län. Tillsammans fick de dottern Margareta, född 1917. I Vänersborg, där paret bodde, fortsatte Julia von Sneidern sitt sociala engagemang som aktiv i bland annat Älvsborgs läns blindvårdsnämnd, länets nykterhetsnämnd samt lokalkretsarna av Röda korset och Fredrika-Bremer-Förbundet. Mellan 1922 och 1944 var hon ledamot av styrelsen för Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg och ordförande i Mödrahjälpsnämnden i Älvsborgs läns landstingsområde mellan 1937 och 1941.

År 1938 tilldelades Julia von Sneidern Illis quorum av åttonde storleken. Under andra världskriget och sina sista levnadsår engagerade hon sig för och upplät även hemmet åt judiska flyktingar.

Julia von Sneidern avled 1945.


Ulrika Nilsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Julia von Sneidern, www.skbl.se/sv/artikel/JuliavonSneidern, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulrika Nilsson), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Gift: Kinberg
    Flicknamn: Rosenbaum


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Bertha Schenk
  • Far: Elias Rosenbaum
  • Syster: Amalia Rosenbaum
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Stockholm: Studentexamen, Wallinska skolan, privatskola
  • Högskola, Stockholm, Stockholms högskola
  • Universitet, Uppsala: Medicin-filosofiskt förberedelseår, Uppsala universitet
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Läkare, egen praktik, Stockholm och Vänersborg, även psykiater, polikliniken på Östermalm 1917–1918, samt läkare, Värmlands-Eda badanstalt 1916–1919
  • Yrke: Sexualupplysare, skribent, föreläsare
  • Yrke: Skolläkare, Älvsjö folkskola 1910–1915, Brännkyrka församlings folkskolor 1913–1922
fler...


Kontakter

  • Kollega: Ada Nilsson
  • Kollega: Karolina Widerström
  • Kollega: Gulli Petrini
fler...


Organisationer

  • Uppsala kvinnliga studentförening
    Medlem, 1906 ordförande
  • Svenska Läkaresällskapet
    Medlem
  • Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet (1906-1925 Svenska fattigvårdsförbundet)
    Vice ordförande, barnavårdsbyrån i Brännkyrka församling
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Haparanda
  • Haparanda
  • Stockholm
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur


Vidare referenser

Litteratur
  • Lindgren, Anne-Li, 'Vad ska barn veta om sexualitet?: kommentar till text om sexualundervisning för barn', Sexualpolitiska nyckeltexter., S. 273-281, 2015