Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mathilda Elisabeth Hall

1833-04-291894-06-03

Lärare, skolgrundare

Mathilda Hall gjorde banbrytande insatser som lärarinna och skolledare under flickskolornas uppbyggnadstid.

Mathilda Hall föddes i Göteborg. Hennes föräldrar, grosshandlaren Olof Hall och hans hustru Martina Elisabeth Berg, tillhörde den betydande köpmannasläkten Hall, som invandrade till Göteborg från Storbritannien under 1700-talet.

Mathilda Hall sägs ha drömt om att få ägna sig åt undervisning redan som barn. Vägen dit var emellertid lång. Hon studerade först vid Sveriges första stora flickskola, Societetsskolan i Göteborg för döttrar, den så kallade Salen, som grundats av den Evangeliska brödraförsamlingen 1786. Då det inte fanns någon möjlighet för kvinnor att utbilda sig till lärare i Sverige under denna tid reste Mathilda Hall till Holland för att studera vid en flickpension i Zeist i Nederländerna, som också den tillhörde den Evangeliska brödraförsamlingen. Hon avlade lärarinneexamen i Utrecht 1854, varefter hon återvände till Sverige för att arbeta som lärare. Till att börja med tog hon emot två-tre elever i sitt hem i Göteborg men hennes avsikt var att starta en egen skola för flickor. Det blev verklighet 1857. Hon kallade den själv för Realskolan för flickor, men ett decennium senare fick skolan sitt allmänt vedertagna namn Mathilda Halls skola för flickor. Skolans verksamhet inleddes med tre klasser om 27 elever i en byggnad vid Drottningtorget. Så småningom fick skolan ett eget hus på Karl Gustafsgatan 6–10, där det fanns både en stor samlingslokal, gymnastiksal och bostad för föreståndarinnan. Vid den sista avslutningen under Mathilda Halls ledning uppgick antalet elever till 224 och vid skolan fanns 23 lärare.

Då lärarutbildning inte var öppen för kvinnor under skolans första tid anställdes så gott som uteslutande manliga medhjälpare i egenskap av timlärare, men även Mathilda Halls systrar, Josefine, Anna, Martha och Mary, arbetade som medlärare. Sedan Högre lärarinneseminariet inrättats 1861 rekryterades lärarkåren mestadels därifrån. Jeanna Oterdahl, som själv utbildats där, gick ut lärarinneseminariet 1901 och undervisade sedan vid Mathilda Halls skola fram till 1935.

Mathilda Hall ledde själv undervisningen i flera ämnen, bland annat engelska och tyska. Senare undervisade hon enbart i kristendom och ledde morgonbönerna. Hon var också mån om att eleverna skulle få undervisning i klädsömnad, och från mitten av 1880-talet fanns en speciell fortsättningskurs i detta ämne. Anmärkningsvärt är att även träslöjd var valfritt ämne på skolans schema. Mathilda Hall var varmt religiös, och kristendomen var det nav kring vilket all undervisning kretsade. Hon menade att den kristet etiska fostran var minst lika viktig som den kunskapsmässiga.

Mathilda Hall ledde skolan fram till sin död. Då var den fullt utbyggd med tre förberedande klasser och åtta klasser på det högre stadiet. Efter hennes död drevs skolan vidare av olika föreståndarinnor som också var skolans ägare. 1906 ombildades den till Aktiebolaget Mathilda Halls skola. År 1938 kommunaliserades skolan och slogs samman med andra flickskolor i staden.

Mathilda Hall avled 1894.


Inger Eriksson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mathilda Elisabeth Hall, www.skbl.se/sv/artikel/MathildaHall, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Inger Eriksson), hämtad 2018-12-17.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Martina Elisabeth Berg
  • Far: Olof Hall
  • Syster: Josefine
fler...


Utbildning

  • Högskola, Utrecht, Nederländerna, Lärarutbildning


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, privatlärare
  • Yrke: Skolgrundare, föreståndare


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor

Litteratur


Vidare referenser