Mathilda Hedlund var en av grundarna till Göteborgs Kvinnoförening och dess första ordförande. Hon initierade även Sveriges första gymnastikförening för kvinnor samt arbetade med tidskriften Framåt.
Mathilda Hedlund var dotter till Kristina (Stina) Maria Rudenschöld och publicisten och liberalen Sven Adolf Hedlund, stridbar chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Mathilda Hedlund växte upp på Östra Hamngatan 12 i Göteborg i en stor familj, där det var vanligt med livliga konversationer om dagsaktuella ämnen vid middagsbordet. Året före Mathilda Hedlunds födelse köpte fadern gården Bjurslätt på Hisingen, vilken blev familjens sommarställe och en plats som samlade många celebra gäster. Särskilt Viktor Rydberg blev något av en extra familjemedlem. Musik och sång var viktiga i familjen Hedlund och det anordnades regelbundet musikaftnar i hemmet med modern Stina vid pianot och andra familjemedlemmar som spelade olika instrument. Mathilda Hedlund gav sånglektioner och annonserade om dessa i tidskriften Framåt och själv tog hon också sånglektioner. Tillsammans med sin äldre syster Elin Hedlund bildade hon 1882 gymnastiksällskapet Sköldmön, Sveriges första gymnastikförening för kvinnor. Sällskapet är fortfarande aktivt. I stadgarna angavs gymnastiken som fiende till flärd och fåfänga och till den försoffade verkligheten, som alla måste besegra. Gymnastikövningarna bedrevs i Exercishuset på Heden.
Mathilda Hedlund var också en av grundarna av Göteborgs Kvinnoförening, som bildades den 30 oktober 1884 av tolv kvinnor. Hon valdes till föreningens första ordförande. Föreningen grundades samma år som Fredrika-Bremer-Förbundet i Stockholm men var med sina rötter i vänsterliberalismen mer radikal än förbundet i huvudstaden. Båda sammanslutningarna kan sägas inleda den renodlade kvinnorörelsen i Sverige. Föreningen tog upp ämnen som kvinnlig rösträtt, utbildning för flickor, kvinnors arbete, hälsa och utveckling och arbetade mot prostitution. Den visade ett starkt engagemang för arbetarkvinnor och anordnade ett antal sociala projekt, såsom sommarkolonier och barnbespisning för fattiga barn. Fredsfrågans utveckling var också viktig. Föreningen, som fick viss draghjälp av Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, höll till på Kungsgatan 60 och hade ett lånebibliotek och en servering. Man ordnade föreläsningar och läsecirklar. Mathilda Hedlunds uppgift som ordförande var att skaffa pengar till de sociala initiativen, ett ansvar som hon utförde med ett stort engagemang och organisatorisk förmåga, men som hon också stundtals fann betungande, vilket hon uttryckte i ett brev till fadern 1888.
Upprinnelsen till den radikala tidskriften Framåt står att finna i Göteborgs Kvinnoförening. Efter långa diskussioner började tidskriften ges ut i början av 1886 av en kärntrupp bestående av Mathilda Hedlund, redaktören Alma Åkermark och Hilma Angered-Strandberg som redaktionssekreterare och skribent. De tre var också nära vänner. Mathilda Hedlunds uppgifter i arbetet med tidskriften bestod i att sköta dess finanser och skaffa medarbetare. Tack vare sin hemmiljö, där många skriftställare ständigt kom på besök, var det inte svårt att hitta lämpliga skribenter. Desto svårare tycks det ha varit att sköta tidskriftens ekonomi. Att få den att gå ihop var ett återkommande problem. Efter en stor strid kring sedlighetsfrågan som uppstod efter publiceringen av Stella Kleves (Mathilda Mallings) novell Pyrrhussegrar, 1886, skildes tidskriften från föreningen för att i stället ges ut av den nybildade Göteborgs Kvinnliga Diskussionsförening, fortfarande med Alma Åkermark som redaktör. Alma Åkermark blev hårt åtgången i debatten och också Mathilda Hedlund utsattes för häftiga attacker. Tidskriften fortsatte att ges ut några år. År 1889 blev dess sista utgivningsår.
Året innan, 1888, lämnade Mathilda Hedlund såväl Göteborg som sin ordförandepost i kvinnoföreningen och arbetet med Framåt, för att gifta sig med den danske överstelöjtnanten och skribenten Victor Dalhoff-Nielsen och flytta till Odense. De fick två barn. Efter makens död gav Mathilda Hedlund ut ett urval av hans texter i en volym med titeln Militarisme – Civilisme, 1924. Två år senare dog hon i Köpenhamn. Hennes efterlämnade papper, främst en stor samling brev, finns bevarade på Göteborgs universitetsbibliotek.
Mathilda Hedlund begravdes på Garnisons kirkegård i Köpenhamn.
