Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mollie Faustman

1883-03-151966-01-04

Konstnär, författare

Mollie Faustman var en modernistisk konstnär och en mångsidig författare och journalist. Med sin tecknade serie om Tuttan och Putte i Dagens Nyheter under 1920- och 1930-talen blev hon känd och populär bland en större allmänhet.

Mollie Faustman föddes i Stockholm 1883. Hennes bakgrund var solitt borgerlig. Mollie Faustmans far Edvard Faustman var utomäktenskaplig son till Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare, och Wendela Hebbe, Sveriges första kvinnliga journalist. Edvard föddes utomlands, lämnades bort till fosterföräldrar i Berlin och fick då efternamnet Faustman. Edvard Faustman, som utbildade sig till ingenjör, gifte sig med Alma Karsten, också hon ett utomäktenskapligt barn. Hennes far var den förmögne Stockholmsbagaren Anders Wilhelm Karsten. I familjen Faustman föddes tre döttrar, varav Mollie Faustman var nummer två. Några år i slutet av 1880-talet bodde familjen i London, men Mollie Faustmans mor valde att efter två år återvända med sina flickor till Stockholm. I Stockholm fick den nu ensamstående modern det ekonomiskt kärvt, trots att hon fick ekonomiskt stöd av sin far. På så sätt intog Mollie Faustman socialt och klassmässigt en mellanställning. Hon var trots sin borgerliga bakgrund marginaliserad dels på grund av sitt kön, dels på grund av sin sociala situation, skilsmässobarn som var beroende av bidrag från välvilliga släktingar.

Mollie Faustman är ett illustrativt exempel på hur kvinnor i början av 1900-talet fick möjlighet att lämna hemmet och den privata sfären och ta steget ut i offentligheten. Att detta inte skedde utan kamp och möda framgår av hennes originella minnesskildring med titeln , från 1958, där hon berättar om sin barndom och uppväxt. Båda hennes föräldrar motsatte sig dotterns konstnärsambitioner. Mollie Faustman kunde dock dra nytta av sin tids förbättrade utbildningsmöjligheter för kvinnor. Hon tog studenten år 1901, åren 1905–1908 utbildade hon sig på Göteborgs Musei rit- och målarskola (Valand). Mellan 1908 och 1911 vistades hon, med vissa avbrott, i Paris där hon studerade måleri, bland annat på Henri Matisses skola.

Mollie Faustman började tidigt skriva för att försörja sig. Redan i början av 1900-talet kom de första texterna i tryck, oftast under pseudonym. Författarskapet under eget namn omfattar omkring 30 titlar och inleddes år 1910 med bilderboken Malins midsommar. Bokens innehåll är en ganska traditionell berättelse, men bildmässigt ger den prov på ett modernistiskt formspråk. På 1930-talet gav Mollie Faustman ut två böcker för ungdom, Renées dagbok, 1937, och Renées första plats, 1938. Renée är ett skilsmässobarn, och åtskilligt i berättelserna ligger nära Mollie Faustmans eget liv. Innehållsmässigt skiljer sig böckerna om Renée från majoriteten av dåtidens ungdomsböcker. Både temana skilsmässobarn och frånvarande fäder var vid denna tid ovanliga i litteraturen för barn och unga. Det gäller också de sociala frågor som tas upp liksom inställningen till judar i dåtidens Nazityskland.

Mollie Faustman var även en mycket uppskattad kåsör under signaturen Vagabonde i Dagens Nyheter och Idun. Hennes kåserier, som gav henne en bred läsekrets, kom också ut i bokform. Totalt blev det 14 samlingar. Hennes ironiska stil med dess raka och osentimentala formuleringar berömdes av recensenterna. Till innehållet kunde kåserierna handla om det mesta. Vissa ämnen är återkommande, såsom mannen och äktenskapet, skola och uppfostran. Också de egna barnen, Tuttan och Hampe, har en central plats i kåserierna. Mollie Faustman var också en av de första kvinnliga serietecknarna i Sverige. Hennes omtyckta serie i Dagens Nyheter om barnen Tuttans och Puttes tillvaro är skickligt fångade ögonblicksbilder av barns vardag. De utspelar sig i nuet och skildrar barnens konflikter med vuxenvärlden och sinsemellan. Det är barnen som står i centrum, och de lätt stiliserade teckningarna återger barnkropparna i rörelse och språng. Serierna kom också ut i bokform i två volymer 1926 och 1934.

Innehållsmässigt finns det en påtaglig tematisk enhet i Mollie Faustmans samlade produktion. Både i skrift och i bild valde hon gärna barn och kvinnor som motiv. Hon tog alltid parti för de svaga i samhället och var ytterst observant när det rörde sig om vad hon uppfattade som förtryck, dryghet och maktfullkomlighet.

Det var dock måleriet som var det viktigaste för Mollie Faustman. ”Jag håller styvt på att jag är konstnär”, har hon sagt. Sin första separatutställning hade Mollie Faustman på Konstnärshuset år 1931 och en sista retrospektiv utställning ägde rum på Sveagalleriet 1964. Oftast ställde hon dock ut sin konst tillsammans med andra konstnärer. Hon debuterade 1909 med en utställning i Hallins konsthandel i Stockholm tillsammans med tre manliga kamrater från Valand. I konsthistoriska sammanhang räknas Mollie Faustman till de tidiga modernisterna. Hon ansågs måla friskt, men också en smula kärvt. Man har också betonat äktheten i hennes konst. Hon gick sin egen väg och undvek trender, liksom det klichéartade och stereotypa. I likhet med andra modernister knöt hon gärna an till barnet och betonade barnets autenticitet. Hon var tidigt ute med att montera ned bilden av det ljuvt oskuldsfulla barnet. Hennes barn intar inte några insmickrande positioner utan allvarliga, truliga och tankfulla, inte bara sorglöst skrattande. Vid sidan av Vera Nilsson betraktas Mollie Faustman som en av sin tids främsta skildrare av barn inom konsten.

Hela livet arbetade Mollie Faustman parallellt med att ge ut böcker för barn, måla, ha utställningar samt skriva i dagspress och i tidskrifter. Den rörelse och förändring som brukar ses som tecken på modernitet gjorde Mollie Faustman till sin. Hon följde med sin tid, deltog i debatter och uttryckte sina åsikter i ord såväl som i bild. Till exempel gick hon till angrepp mot den beryktade skandaltidskriften Fäderneslandet och bidrog till att den fick läggas ned. Hon var en viktig opinionsbildare. Hon gjorde sin röst hörd och hon blev lyssnad till.

Mollie Faustman dog 1966 och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.


Lena Kåreland



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mollie Faustman, www.skbl.se/sv/artikel/MollieFaustman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lena Kåreland), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Gift: Törneqvist, Chatham
    Pseudonym: Vagabonde


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Alma Vilhelmina Louise Faustman, född Karsten
  • Far: Jean Edvard Faustman
  • Syster: Mabel Faustman
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Stockholm: Studentexamen, Åhlinska skolan, privatskola
  • Yrkesutbildning, Paris, Frankrike: Konststudier, bl a för Henri Matisse


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär
  • Yrke: Författare


Kontakter

  • Släkting: Signe Hebbe, faster
  • Släkting: Lars Johan Hierta, farfar
  • Släkting: Wendela Hebbe, farmor
fler...


Organisationer

  • Optimisterna, konstnärsgrupp
    Initiativtagare, medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • London, Storbritannien
fler...


Källor

Litteratur
  • Kåreland, Lena, Jordens salt: Mollie Faustman - författare, konstnär, kåsör, kritiker, Carlsson, Stockholm, 2013



Vidare referenser

Litteratur