Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Johanna (Nanny) Palmkvist

1862-08-181940-04-10

Folkskollärare, pedagog, rösträttskvinna

Nanny Palmkvist var folkskollärare, pedagog och rösträttspionjär. Hon var även en pionjär när det gällde att som kvinna använda cykeln som färdmedel för längre transportsträckor.

Nanny Palmkvist föddes i augusti år 1862 i Torrlösa nära Svalöv, som fjärde barnet till Maria Olsdotter och mjölnaren Pål Persson Palmkvist (ibland stavat Palmqvist). I samband med dopet fick hon namnet Johanna, men hon kallade sig hela sitt vuxna liv för Nanny.

Nanny Palmkvist utbildade sig först till småskolelärare, och tjänstgjorde som sådan i Vadensjö i början av 1880-talet, där familjen då var bosatt. Hon utbildade sig sedan till folkskollärare vid seminariet i Kalmar och började arbeta som sådan i Helsingborg 1885. Där kom hon att tjänstgöra på flera olika skolor fram till 1927.

Nanny Palmkvist var under flera decennier engagerad i rösträttsrörelsen och hon deltog återkommande på möten och i kampanjer på många orter i södra Sverige. År 1894 gav hon ut skriften Öppet bref till Sveriges kvinnor. Om behofvet av en allmän svensk kvinnoförening. Där pläderade hon för vikten av att ge landets kvinnor politisk rösträtt, och för att kvinnor skulle ha tillträde till hela arbetsmarknaden på samma villkor som män samt att kvinnor skulle ha lika lön med männen. Det senare fick hon upprepa i många år, i olika sammanhang. Bland annat framförde hon 1912 med anledning av den så kallade löneregleringskommitténs förslag på lönesättning för folkskollärarkåren följande: ”Den enda förnuftiga grundvalen för ett lönesystem borde vara principen: lika arbete, lika lön”. Hon verkade också för att landets kvinnliga lärare skulle organisera sig, ingick i styrelsen för lärarinnemötet i Göteborg 1893, och hon var återkommande en av undertecknarna av olika former av upprop och inbjudningar till möten i frågan.

I början av 1890-talet väckte Nanny Palmkvist uppmärksamhet i hela landet genom att vara en pionjär som kvinnlig cyklist då hon gav sig iväg på ett par mycket långa resor på cykel. År 1891 cyklade hon från Helsingborg till Oslo och Trondheim, varifrån hon for vidare till Östersund och Stockholm och sedan åter till Helsingborg. Året därpå cyklade hon från Helsingborg till Jönköping, där hon deltog i ett lärarinnemöte. En reseberättelse från denna färd trycktes i tidningen Idun. Utöver nämnda skrifter publicerade Nanny Palmkvist också kortromanen Testamentet. Svenskt original. Grundat på verkligheten, 1889, och reseskildringen Ensam till Städjan, 1892, båda under signaturen ”Alf”. Denna signatur använde hon ibland när hon skrev i dagspressen.

Utöver skolundervisning engagerade sig Nanny Palmkvist också i folkbildning. År 1891 startade hon tillsammans med bland andra lärarkollegan tillika författaren Nils Krok Helsingborgs föreläsningsförening, vilken hade som syfte ”att medelst anordnande af föreläsningar bereda stadens yrkes- och kroppsarbetare tillfälle att inhämta kunskaper i nyttiga ämnen.” År 1892 öppnade hon och Mina (Wilhelmina) Hjertstrand Helsingborgs läsrum och pensionat Tysta Maria, ibland benämnt Tysta Marie, i en lägenhet på Järnvägsgatan 3 invid hamnen och järnvägsstationen. Läsrummet erbjöd läsning av tidningar och böcker mot en avgift av 10 öre (1894). Verksamheten fanns kvar till 1915, på flera olika adresser. Nanny Palmkvist och Mina Hjertstrand fortsatte att dela bostad fram till Mina Hjertstrands bortgång 1921.

Nanny Palmkvist var starkt engagerad i läraryrkets utveckling och pedagogiska frågor och publicerade 1910 skriften Framtidens folkskola. Här argumenterade hon för skolundervisning byggd på barnens behov och individuella förutsättningar. Vidare framförde hon åsikten att framtidens skola måste bli sekulariserad och att statskyrkans inflytande över skolan måste försvinna. Redan 1894 hade hon deltagit i debatter och möten om att katekesläsningen i skolan skulle upphöra. Hon ville också se att alla lärare skulle ha en akademisk utbildning ”i stället för en dogmatisk”, och att framtidens skola skulle vara en fullständigt genomförd samskola, där varken kön eller samhällsklass skulle spela någon roll. En sådan skolform benämndes ”bottenskola” och visionen om genomförandet av en sådan fortsatte Nanny Palmkvist att argumentera för.

Nanny Palmkvist genomförde en föreläsningsturné i USA under åren 1909–1911, där hon talade omväxlande på svenska och engelska över ämnet ”Sverige och dess historia”. Hon visade också ljusbilder av svensk natur. Föreläsningarna arrangerades i syfte att samla medel till ett hem för ålderstigna kvinnliga lärare som hon ville låta uppföra i Helsingborg. Sin vision för ett ”studie- och rekreationshem” invid Öresund hade hon beskrivit i tidningen Dagny året innan. Hon sökte också kunskap om det amerikanska skolväsendet för att senare sprida kunskap om detta i Sverige. Hösten 1917 genomförde hon föreläsningar på en lång rad orter i Sverige över ämnet ”Förenta staternas folkskola – en jämförelse med den svenska”.

Nanny Palmkvist var orädd och gjorde sig ibland obekväm och var vid flera tillfällen involverad i olika tvister. I augusti 1897 hade hon tilldelats en varning av skolrådet i Helsingborg för försummelse av tjänsten och ”uraktlåtenhet att ställa sig gällande reglemente till efterrättelse”. Det var hennes flitiga föredragshållande och det faktum att hon vid sidan av sin tjänst drev ett pensionat som hade föranlett varningen, liksom att hon uppgavs ha varit frånvarande och också utan tillstånd på egen hand ordnat en vikarie. Nanny Palmkvist överklagade till domkapitlet, som dock fastställde skolrådets beslut. År 1904 ansökte Nanny Palmkvist hos skolrådet om att få bli befriad från plikten att undervisa i kristendomskunskap, med hänvisning till sin egen religiösa ståndpunkt. Skolrådet accepterade detta och Nanny Palmkvist fick tillstånd att byta undervisningstimmarna i kristendomskunskap mot undervisning i andra ämnen.

År 1915 tog sig Nanny Palmkvist an ett fosterbarn, den då tvååriga Maj Andersson, som var dotter till en ensamstående kvinna i Kalmar. Efter sin pensionering skaffade sig Nanny Palmkvist en gård i Ånhult i trakten av Åsljunga i norra Skåne, som hon kallade Högatoft. Hon var då övertygad vegetarian och hennes avsikt var att erbjuda boende för fler vegetarianer på gården, och att där bedriva en djurhållning i samklang med naturen. Ekonomiska svårigheter gjorde dock att hon inte kunde behålla gården. År 1933 såldes den på exekutiv auktion och Nanny Palmkvist vräktes. Två år senare gav hon ut en pamflett med titeln Du skall icke begära din nästas hus!, där hon sammanfattade sina förhandlingar med banker och köparen av gården.

Efter att ha bott i Helsingborg hela sitt vuxna liv flyttade Nanny Palmkvist till Rolsberga i Gudmuntorps socken i mellersta Skåne hösten 1938, men hon återvände till Helsingborg där hon drabbad av magsäckscancer avled på stadens ålderdomshem den 10 april 1940, 78 år gammal. I en dödsruna i Helsingborgs Dagblad beskrevs hon som en ”i många avseenden originell personlighet, rik på uppslag och idéer både vad gällde sitt yrkesarbete och i andra avseenden”. Nanny Palmkvist beskrevs i dessa minnesord som en pedagogisk pionjär, som inte alltid vunnit förståelse vid de tillfällen hon kommit med sina förslag: ”Fröken Palmkvist var en oavlåtligt verksam kvinna, som kastade sig på det ena efter det andra med en påtaglig energi, men inte alltid blev det beräknat resultat av hennes intensiva verksamhetsbegär.”

Nanny Palmkvist hade varit en tillskyndare av eldbegängelse och begravningshögtiden hölls i Helsingborgs krematorium. Hon fick sin grav i Landskrona, där hennes föräldrar också är begravda. Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg är uppkallad efter henne.


Karin Gustavsson


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Johanna (Nanny) Palmkvist, www.skbl.se/sv/artikel/NannyPalmkvist, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Gustavsson), hämtad 2020-09-24.




Övriga namn

    Pseudonym: Alf
    Alternativ namnform: Palmqvist


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Maria Olsdotter
  • Far: Paul Persson Palmkvist
  • Syster: Anna Palmkvist
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, : Lärarutbildning, småskollärare
  • Lärarseminarium, Kalmar: Folkskollärarexamen, Folkskoleseminariet i Kalmar


Verksamhet

  • Yrke: Småskollärare
  • Yrke: Folkskollärare
  • Yrke: Föreståndare, Helsingborgs läsrum och pensionat (Tysta Marie)


Kontakter

  • Livskamrat: Wilhelmina, kallad Mina, Hjertstrand
  • Kollega: Nils Krok
  • Kollega: Nilda Svensson


Organisationer

  • Svenska dräktreformföreningen (Drägtreformföreningen, fr o m 1890 Fredrika-Bremer-Förbundets dräktreformförening)
    Styrelseledamot 1887, ortsombud 1891
  • Helsingborgs föreläsningsförening
    Grundare, styrelseledamot
  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Grundare, medlem
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Torrlösa
  • Torrlösa
  • Säby
fler ...


Källor

Litteratur


Vidare referenser



Nanny Palmkvist, tidigt 1900-tal. Fotograf: Nelly Gunnarsson (Helsingborgs museer) Bildkälla: http://museum.helsingborg.se/
Nanny Palmkvist, tidigt 1900-tal. Fotograf: Nelly Gunnarsson (Helsingborgs museer) Bildkälla: http://museum.helsingborg.se/

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Folkbildning Kvinnorörelsen Lärare Rösträtt

Länkar