Nelly Thüring var fotograf, socialdemokrat och en av Sveriges fem första riksdagskvinnor.
Nelly Thüring föddes i Mala i norra Skåne 1875. Hennes uppväxt präglades av knappa ekonomiska förhållanden – erfarenheter som väckte ett starkt socialt engagemang. Fadern, Nils Nilsson, gick bort två månader innan Nelly Thüring föddes. Några av de äldre syskonen hade redan flyttat till Kristianstad dit även Nelly Thüring flyttade senare. Hon konfirmerades där år 1889. Därefter arbetade hon i affär, på konditori och på hotell. Som 17-åring gick hon bokhållarkurs på Hermods i Malmö, vilket så småningom ledde till anställning som kassörska på Industri- och slöjdutställningens servering och på ett hotell i Helsingborg. På uppmaning av en fotograf, som var verksam i samma hus som hotellet, började Nelly Thüring som elev i dennes ateljé. År 1900 startade hon sin första egna fotoateljé i Lund och antog namnet Thüring.
Genom Teosofiska Samfundet träffade Nelly Thüring redaktören Johan Göransson och de gifte sig i Köpenhamn 1903. Året därpå föddes dottern Stina Pallas Linnéa och 1906 sonen Nils Kristian. Då hade paret redan separerat, även om de inte tog ut formell skilsmässa förrän 1917. Som ensamstående mor var Nelly Thüring ideellt engagerad i Godtemplarorden, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska Vegetariska Föreningen (SVF). Åren 1909–1910 bodde barnen hos Nelly Thürings äldre syster Nilla, medan hon själv reste runt som föredragshållare och letade efter ett nytt ställe där hon kunde verka som fotograf.
I samband med en konferens i Arbetareföreningens lokaler vid Järntorget i Göteborg hittade Nelly Thüring en ny ateljé. Vid sidan om arbetet som fotograf engagerade hon sig för freden, nykterheten och kvinnlig rösträtt. När första världskriget bröt ut beslutade hon sig för att gå in i partipolitiken. Med sin föreningsvana och erfarenhet som talare blev hon en tongivande medlem av Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb, och uppmuntrade de andra medlemmarna att vara mer aktiva på mötena. År 1916 blev hon som första kvinna invald i Göteborgs stadsfullmäktige från en socialdemokratisk lista, och senare även ledamot i barnavårdsrådet.
Den oroliga våren 1917 hamnade Nelly Thüring i händelsernas centrum. På morgonen den 5 maj samlades husmödrar utanför en affär i Göteborg och krävde att få köpa potatis, men fick svaret att endast sättpotatis fanns att få. Senare på eftermiddagen hade ett par hundra kvinnor samlats på Johannesplatsen för att demonstrera med kravet ”Fred-Bröd”. Arbetarekommunens ordförande, Axel Dahlström, bad då Nelly Thüring att övertala kvinnorna att inte hålla någon demonstration utan tillstånd. Hon övertygade de församlade om att en kommitté i stället skulle uppvakta borgmästaren Peter Lamberg med krav på bättre ordning på potatishandeln och fortsatta rusdrycksrestriktioner. Hungerprotesterna fortsatte dock i andra delar av staden. Stora folksamlingar gjorde ”besök” hos bagerier och handlare. Framåt kvällen utbröt kravaller, och polisen kallade in militär förstärkning. I konservativa Göteborgs Morgonpost pekades Nelly Thüring ut som uppviglare. Själv ansåg hon sig ha gjort allt för att försöka lugna ner situationen, och krävde en dementi. Hon deltog också under de kommande åren i stadens kristidsadministration genom Livsmedelsnämnden, Vedbyrån och som medlem i Livsmedelsnämndens kvinnliga råd.
År 1920 sålde Nelly Thüring sin ateljé för att ägna sig åt politik på heltid. Som en av det nybildade Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds mest aktiva agitatorer reste hon på föredragsturnéer i hela Sverige och höll över 300 möten. Tack vare att hon färdades med motorcykel kunde hon hålla flera möten om dagen. Tempot var högt, och i förbundets tidskrift Morgonbris skrev hon om vikten av att få kvinnorna att verkligen utnyttja sin möjlighet att rösta. Budskapet var detsamma i hennes skrift Vad väntar 1921 av Sveriges Kvinnor?. Medborgarrätten innebar enligt Nelly Thüring en plikt att orientera sig om samhällsfrågor och att aktivt ta ställning.
Nelly Thüring valdes in i andra kammaren vid valet 1921 och tillträdde sin plats i januari 1922. Jungfrutalet i riksdagen 1922 handlade om förbudsomröstningen. Nelly Thüring motsatte sig starkt förslaget om könsmärkta röstsedlar, eftersom en sådan uppdelning riskerade att urholka den nyvunna rösträtten. Under första mandatperioden motionerade hon också om anslag till Internationella fredsbyrån i Bern och Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Hon medverkade även vid offentliga protestmöten mot den franska ockupationen av Ruhrområdet 1923.
Nelly Thüring blev omvald för en ny mandatperiod i riksdagen 1924 och satt i kvinnoförbundets styrelse 1924–1928. Därefter lämnade hon sin styrelseplats och avböjde att ställa upp i riksdagsvalet. Motiveringen var att hon inte längre kunde representera Göteborg sedan hon flyttat till Stockholm 1927. Hon fortsatte dock att vara lokalt engagerad i kvinnoklubben i Enskede, där hon hade köpt ett hus. År 1929 återupptog hon sin verksamhet som fotograf i en lägenhet i centrala Enskede. Hon hade också ett stort intresse för språk och var verksam som studiecirkelsledare i engelska.
Som pensionär höll Nelly Thüring fortsatt kontakt med ledande socialdemokrater, till exempel Lisa Mattson, riksdagsledamot och ordförande i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. I sin minnesartikel, ”Den sista av de fem första”, skriver Lisa Mattson: ”Jag har aldrig blivit så betagen av någon kvinna. Jag har aldrig, vare sig förr eller senare, mött någon som så intellektuellt, engagerat, ideologiskt omutbart och samtidigt nästan barnsligt optimistiskt betraktade dagens politiska situation och morgondagens utvecklingsmöjligheter.”
Nelly Thüring dog 1972, 96 år gammal. Hon fick enligt Lisa Mattson många besök på ålderdomshemmet från representanter för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och andra som ville lyssna till hennes berättelser om pionjäråren. Hon vilar i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.