Stina Beck-Friis var konstnär och bokillustratör. Stina Beck-Friis mest kända verk är illustrationer till läseboken Sörgården (1912) av Anna Maria Roos.
Christina (Stina) Beck-Friis växte upp som nionde barnet av elva på slottet Börringekloster i Skåne. De många barnen ledde till att slottet byggdes ut på 1870-talet. Att moderns tilltalsnamn också var Christina lär vara anledning till att dottern livet igenom kallades för Stina.
År 1938 beskrev Stina Beck-Friis och brodern Joachim sina barndomsminnen i en artikel i Fataburen. Resultatet blev en ingående beskrivning av livet vid ett skånskt slott under andra halvan av 1800-talet. Det stora hushållet med en mängd tjänstefolk, deras vardag och arbetsinsats beskrevs levande, även om en större detaljrikedom gällde i berättelserna om barnens och ungdomarnas nöjen. Här berättades också om barnens nära relationer med delar av tjänstefolket, och de noggranna rutinerna för vid vilken ålder barnen tilläts äta tillsammans med familjen. Vid syskonens tolvårsdagar serverades de första födelsedagstårtorna. I artikeln målade Joachim och Stina Beck-Friis upp en varm uppväxt i en sammansvetsad syskonskara, men där även de vuxna ibland deltog i leken. Barnen satte upp teaterföreställningar för de vuxnas gäster, och uppträdde efteråt spontant för kökspersonalen. När de blivit ungdomar var umgänget med traktens andra högreståndsungdomar omfattande. Danser och utflykter på de olika herrgårdarna förekom ofta, men samtidigt var det självklart att högtider firades inom respektive familj.
Under uppväxten hölls skollektioner på slottet, vilka inleddes med morgonbön klockan 9.30 för samtliga hemmavarande barn. Stina Beck-Friis genomförde sin konfirmationsläsning i Stockholm, där fadern var riksdagsledamot. Därefter presenterades hon vid hovet, och deltog i säsongens societetsbaler. Under sin ungdom genomförde hon en omfattande konstnärlig utbildning, under 1870- och 1880-talen konststudier för Thekla Hasselquist och Kerstin Cardon. Vidare studerade hon för den danska figurmålaren Hans Peter Lindeburg i Köpenhamn, den franska djurmålaren Gaston Guignard i Paris, och genomförde studieresor till Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland.
Flera av syskonen bodde i vuxen ålder i Stockholm, och kunde då och då motta tidningen Södern, författad och illustrerad av de delar av familjen som var kvar på slottet i Skåne. Det mesta av tidningens innehåll var komponerat av Sina Beck-Friis, med scener ur familjens vardagsliv.
Stina Beck-Friis flyttade efter faderns död med modern till Svedala 1899, då äldsta brodern Corfits ärvde såväl grevetitel som slottet Börringekloster.
Stina Beck-Friis konstnärliga produktion var omfattande, hon utförde illustrationer till sagoböcker och jultidningar, och målade porträtt och landskap. Hennes främsta genre var akvarellmåleri. Utöver engagemanget i den konstnärliga verksamheten och inom familjen var Stina Beck-Friis aktiv i Börringe kyrkliga syförening där hon under en period var ordförande.
Stina Beck-Friis avled 1954, 89 år gammal.