Anna Björling var en av Sveriges första kvinnliga organister. Hon spelade orgel i Karlsborgs fästningskyrka från mitten av 1870-talet, från sekelskiftet 1900 var hon organist i Stockholm.
Anna Björling föddes som Anna Helga Gabriella Hultgren i Mölltorp utanför Karlsborg 1857. Hon var det fjärde barnet av elva, varav två dog späda. Hennes föräldrar var Gustaf och Elise Hultgren. Båda föräldrarna var barn till par som drev värdshus. De gifte sig 1853. Gustaf Hultgren blev sergeant vid Karlsborgs fästning. År 1860 flyttade Gustaf och Elise Hultgren med de fem första barnen in i intendenturen i Karlsborgs fästning, där fadern utsetts till magasinsförvaltare.
Flera av syskonen Hultgren var musikaliska. Närheten till fångarna var en fördel: bland de tvångsrekryterade till bygget av Karlsborgs fästning fanns en driven pianist som fick tillåtelse att undervisa de tre systrarna Hultgren i pianospelning. Han var en duktig lärare och alla systrarna tränade upp sig till konsertpianistklass. Två av döttrarna spelade yrkesmässigt. Förutom Anna Björling som blev organist, spelade systern Johanna, gift Alsterberg, piano i Askersunds musikkapell.
En av Annas lekkamrater var Oscar Björling, son till ångbåtsmaskinisten och befälhavaren Björling som skeppade på Vättern. Efter fem år i läroverk i Örebro och på Handelsinstitutet i Stockholm anställdes han 1879 på Karlsborgs fästning som skrivbiträde på expeditionen. Med honom fick Anna Björling en utomäktenskaplig dotter som föddes i Stockholm. Flickan blev först fosterbarn i Motala. När Anna Björling gifte sig med Oscar 1883 fick dottern komma hem till Karlsborg.
Paret fick ytterligare sex barn mellan 1884 och 1896. Samtidigt gjorde Oscar karriär, och blev förvaltare vid intendenturkåren 1893 och för magasin 1896. Oscar Björling begick emellertid bedrägeribrott som upptäcktes och dömdes. Straffet blev fyra år i fängelset på Långholmen i Stockholm över sekelskiftet 1899—1902. Han avskedades också från sin tjänst i Karlsborg.
Anna Björling fick ensamt försörjningsansvar för familjen. Hon tjänade möjligen en del som organist i Karlsborgs kyrka, men det kan inte ha räckt. Äldsta dottern Naëmi var 19 år och äldsta sonen Sixten 15 år 1899. De var med dåtidens syn vuxna och hade troligen arbete någonstans. Övriga barn var fortfarande minderåriga. Sonen Åke, som var fem år när fadern hamnade på Långholmen, bodde under fyra år i Älvdalen hos Anna Björlings systers familj på Långö liebruk, där han umgicks med kusinerna Ester Gill och Inger Waldau. När fadern frigavs från Långholmen flyttade Anna Björling från Karlsborg till Stockholm, precis före julen 1902. Familjen försörjdes genom hennes orgelspel i Stockholms kyrkor. Så småningom fick maken åter arbete; i dödsrunan noterades han som bokförare.
Anna och Oscar Björling bodde resten av sina liv i Stockholm. Anna Björling, som blev änka 1934, dog 1939, 82 år gammal, i Enskede. Hon är begravd på Karlsborgs södra kyrkogård.
