Anna Sahlström var en värmländsk konstnär som arbetade med måleri och grafik. Hon var aktiv inom Föreningen Original-Träsnitt, ett tidigt nätverk för konstnärer.
Anna Sahlström föddes 1876 och växte upp på en stor lant- och skogsbruksgård i Utterbyn utanför Fryksände, nuvarande Torsby. Fadern var skogshandlare och sågverksägare samt liberal riksdagsman under tre perioder. Han motsatte sig att syskonen Sahlström skulle få utbildning inom konst, men tre av de åtta, inklusive Anna Sahlström, kom detta till trots att bli verksamma inom konst och formgivning. Bror Sahlström utbildade sig till möbelsnidare, konsthantverkare och skulptör. Systern Ida Nilsson blev, genom egen verksamhet samt via Värmländska Hushållningssällskapets och Svenska Slöjdföreningens bildningsinsatser, skicklig på mönsterritning samt att väva tyger, gardiner, mattor och bonader. Anna Sahlström hade en viss frihet att ägna sig åt måleri i unga år, vilket troligen berodde på att hon ansågs klen på grund av reumatisk värk. Hon fick också gå i flickskola i Karlstad efter att ha gått några år i hembygdens skola, men sedan var det stopp. År 1892 beklagade hon sig över att hon inte fick gå på konstskola. Bror Sahlström lärde emellertid känna många konstnärligt verksamma personer, och ordnade även att hans familj fick kontakt med dem. Somrarna 1900 och 1902 bodde Carl Wilhelmsson på Sahlströmsgården där han målade systrarna Sahlström på väg till dans i bygdedräkter i Lördagsafton, fiolspelande pojkar vid gärdesgården i Junikväll och Anna Sahlström som Gårdens dotter, i svart klänning och slätkammat hår. Hon målade själv ivrigt dessa somrar, bland annat porträtt av Wilhelmsson, och överhuvudtaget blev hennes möte med denna målare inspirerande för hennes konstnärsplaner.
Sommaren 1904 vistades konstnären Richard Bergh och hans hustru Gerda på Segerfors bruksherrgård utanför Arvika, inte långt från sjön Racken och Rackstadskolonin där Bror Sahlström uppehöll sig vid denna tid. Genom Brors kontakter, och genom att Anna Sahlström träffade Gerda Bergh i Arvika, blev Anna Sahlström erbjuden att börja måla för Richard Bergh på Konstnärsförbundets skola. Hennes far gav till sist med sig, och hon kunde börja på Konstnärsförbundets skola år 1905, vid 29 års ålder. Bland kamraterna på skolan fanns bland andra Elsa Giöbel-Oyler, Jane Gumpert, Eva Jancke-Björk, Brita Lagerström-Hald, Brita Liljefors-Haquinius, Berta Strömberg, Milly Slöör, Tor Bjurström, Isaac Grünewald, Einar Jolin, Einar Nerman, Gösta Sandels, Birger Simonsson, Sigfrid Ullman, samt värmlänningarna Erik Rafael-Rådberg och Per Tellander.
Karl Nordström, som var en av Anna Sahlströms lärare på skolan, uppmuntrade henne ivrigt, och föreslog att hon skulle satsa mer på träsnitt, som han ansåg skulle ha framtiden för sig. Han rådde henne att studera japanska blad. Hon fick också lära sig trägravyr av Tekla Nordström, som hade en lång professionell utbildning på det området, och 1908 kunde hon ställa ut tolv träsnitt på sin första utställning. Förutom Anna Sahlström deltog Milly Slöör, Einar Nerman och Per Tellander på denna utställning som hölls i en lokal på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Åren 1907—1908 studerade Anna Sahlström måleri för Karl Nordström, efter att tidigare ha lärt av Richard Berg och Aron Gerle. Måleriet ägnade hon sig åt parallellt med träsnitten under resten av livet. Hon målade en hel del landskap, men framförallt många porträtt, gärna av personligheter från den värmländska hembygden. Även i träsnitt gjorde hon porträtt, men framförallt landskap, till exempel Myr, från 1910, Skära hafre, 1912, Fårklippning, 1915, och Regnet hotar, 1930.
På vintern 1909—1910 reste Anna Sahlström till Paris, ivrigt uppmanad av Einar Nerman. Han skrev att många av deras kamrater, som till exempel Milly Slöör, Birger Simonson, Isaac Grünewald, Tor Bjurström, Leander Engström och Einar Jolin var där. Även Maj Bring uppmanade henne att komma, och hon har i sina memoarer berättat hur Anna Sahlströms ateljé blev samlingsplats för konstnärer som Mollie Faustman, Einar och Ture Nerman samt landskapsmålaren William Nording. Det är oklart huruvida Anna Sahlström studerade på någon konstskola, vilket flera av hennes kamrater gjorde. I så fall torde hon haft svårt med språket eftersom hon inte talade franska. Emellertid såg hon mycket konst, bland annat av Paul Cézanne och Henri Matisse, och besökte konstnärer i deras ateljéer. Våren 1910 kom Carl Wilhelmsson till Paris och målade tillsammans med Maj Bring, Mollie Faustman och Anna Sahlström i hennes ateljé. Hon träffade också Ivan Aguéli i Paris. Vintern 1924—1925 reste hon utomlands igen. Denna gång till Rom, tillsammans med Nanna Johansen.
Hösten 1911 visade Anna Sahlström träsnitt på en utställning i Göteborg tillsammans med några av Wilhelmssons elever. Året därpå hade hon en separatutställning på Hallins konsthandel i Stockholm där hon också ställde ut träsnitt. Från december 1911 till januari 1912 deltog hon i Grafiska Sällskapets stora utställning på Konstakademien. Där visade hon de tre svartvita träsnitten Järnäsviken, Myr och Månskensstämning. Hon började nu bli uppmärksammad som konstnär, och visade sin konst i de större städerna där det fanns utställningsmöjligheter och ett aktivt konstliv. Hon ville emellertid inte bosätta sig där, utan flyttade tillbaka till Utterbyn där Bror Sahlström hjälpte henne att bygga en egen ateljé. Anna Sahlström var ganska gynnad ekonomiskt sett, och när fadern dog år 1917 efterlämnade han en hel del pengar. Syskonen Sahlström drev också lantbruket vidare vilket fortsatte att ge dem inkomster. Ingeborg, Johanna, Otto och Anna Sahlström bodde kvar på gården tillsammans med en del tjänstefolk.
Anna Sahlström blev uppmärksammad som skildrare av livet på landsbygden, ett levnadssätt och en miljö som allt fler människor lämnade i samband med det tidiga 1900-talets framväxande modernitet, men som samtidigt upphöjdes och betonades som autentisk kultur, som en del i en primitivistisk idéströmning. Hon använde sig av ett relativt abstraherat formspråk med ytmässiga och dekorativt stiliserade former, och som föregångare har tidiga modernister som Paul Gauguin och Wassily Kandinsky nämnts.
Anna Sahlström fortsatte att hålla kontakt med sina konstnärskamrater genom brev, resor och besök. Kvinnliga konstnärer som behövde komma ut på landet med sina barn på sommaren, såsom , hade möjlighet att bo på gården. Anna Sahlströms medlemskap i Föreningen Original-Träsnitt från år 1912 hade också mycket stor betydelse för hennes kontakter med konstlivet på nationell och internationell nivå. Framförallt ökade hennes möjligheter att ställa ut tack vare föreningen, både genom att hon fick information om olika utställningar och genom att hon fick praktisk hjälp av föreningens centrala aktörer Harriet Sundström och Arthur Sahlén, med att sända bilder till olika utställningsanordnare.
Anna Sahlström deltog genom åren i många grafikutställningar i Föreningen Original-Träsnitts namn, både i Sverige och utomlands. Hon ställde också ut måleri, bland annat på den uppmärksammade aprilutställningen i Stockholm 1921, där hon, liksom exempelvis Sigrid Hjertén, drabbades av de manliga kritikernas negativa inställning till kvinnors konst. Dessutom visade hon olika typer av bilder tillsammans med kamrater från Konstnärsförbundets skola, bland annat med Eva Jancke-Björk i Göteborg 1926 och Jane Gumpert i Stockholm 1930, och deltog även i det regionala konstlivet i Värmland när det kom igång runt 1920. I Karlstad, där Värmlands museum invigdes 1929, ställde hon ut i flera omgångar under 1920- till 1940-talen. Tre år efter hennes död anordnades en minnesutställning i Karlstad, med såväl måleri som träsnitt. Hennes träsnitt finns idag bland annat vid Nationalmuseum i Stockholm, där hon är representerad med ett femtontal olika motiv, Albertina i Wien och museer i Bryssel och Chicago. Målningar och träsnitt finns också bland annat vid Värmlands museum i Karlstad och Sahlströmsgården, Utterbyn, Torsby.
Anna Sahlström avled 1956, vid 80 års ålder. Hon ligger begravd på Fryksände kyrkogård.
