Maja Fjӕstad var en av dem som vid sekelskiftet 1900 korsade konst och hantverk med varandra och under 1900-talet bidrog till att popularisera det svenska träsnittet.

Maja Fjӕstad föddes 1873 i Hörby i Skåne. Fadern, prästen Lars Hallén, såg till att dottern fick teckningsutbildning under skoltiden i Landskrona. Hon fortsatte med studier på Tekniska Elementarskolan (nuvarande Pauliskolan) i Malmö och målade privat hos konstnärer. Tidigt riktade Maja in sig på textilkonst och mönsterritning och via uppdrag på Kulturhistoriska museet (nuvarande Kulturen) i Lund lärde hon känna den skånska hantverkstraditionen.

I början av 1890-talet sökte Maja Fjӕstad in till Konstakademien i Stockholm, men blev refuserad och tog lektioner hos konstnären Kerstin Cardon som ledde en egen målarskola i Stockholm. Efter ett par nekade inträdesprov valde hon istället att gå Konstnärsförbundets skola under åren 1893–1895, med lärare som Richard Bergh, Carl Larsson och Anders Zorn. Hon blev medlem i Konstnärsförbundet 1895. Ett par tidiga uppdrag var en kudde till gruventreprenören Hjalmar Lundbohms hem i Kiruna, en bordslöpare till utställningen i Chicago 1893 och en grupp möbler på Stockholmsutställningen 1897.

I kretsarna kring Konstnärsförbundet träffade hon konstnären Gustaf Fjӕstad. De ville båda föra in konstnärliga principer i formgivning av hantverk. De gifte sig 1898 och fick samma år låna en ateljébostad utanför Arvika av skulptören Christian Eriksson. Det blev början till en konstnärskoloni runt sjön Racken i Värmland. Fjӕstads skaffade en egen tomt intill Racken som kallades Kampudden. Ett rymligt hus med två ateljéer uppfördes enligt Gustaf Fjӕstads ritningar. De uppmuntrade konstnärsvänner från Stockholm att ansluta. Flera andra konstnärer och hantverkare sökte sig dit samt lokala konstutövare. Fram till 1920 var aktiviteten som mest intensiv och gemenskapen fylld med musik, teater och intensivt sällskapsliv, med besökande kulturpersoner.

Konstnärerna och hantverkarna i Rackstad uttalade aldrig någon kollektiv konstnärlig målsättning, men arbetade sida vid sida, ibland gemensamt och ställde ut tillsammans vid ett par tillfällen. Att föra samman konst och hantverk var utmärkande för Rackstadkonstnärernas arbete – även vardagliga ting skulle ha konstnärlig form. Dekorerna är ofta inspirerade av den lokala växtligheten, i dekorativ, stiliserad form. Idéerna hade en grund i det sociala tänkandet om att skapa en vackrare vardag för alla. Föregångare och inspiration fanns i Arts & Craftsrörelsen i England, men också i Ellen Keys texter.

Maja Fjӕstad arbetade med textil, men formgav också intarsiamönster till snickerier, gjorde bonader med motiv från äldre ordspråk och fick fortsatt beställningar på mönster från Kulturhistoriska museet i Lund. Hennes egna mönster till kuddar och bonader bestod ofta av geometriserad växtlighet och figurscener i silhuettform, en del utförda i vävtekniken upphämta. Ett par av bonaderna ställdes ut i Stockholm på Konstnärsförbundets utställningar. I början anlitades lokala kunniga kvinnor för att utföra bildvävnaderna, men 1901 grundades Fjӕstads väveri.

Vid sidan av hushållsansvaret, barn och arbetsledning i väveriet fortsatte Maja Fjӕstad att utveckla sin egen textilkonst, om än i mindre grad. Förstudien till bildväven Vårbacke, 1914, visar nakna stammar och grenar som bildar ett grafiskt mönster och ger känslan av att kika in genom ett snår. Mattan En träda, 1920, liknar en plöjd åker i träda med symmetriska spår i jorden och med lera, stenar, dikesvatten och grästuvor runt om. Verket beställdes av Elisabeth Tamm till Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, där den låg i biblioteket. Maja Fjӕstads mönster blev med tiden allt mindre föreställande, och i bildväven Vatten och fisk, 1931, har ett lekande stim blivit till ett mönster. Naturen var fortfarande den huvudsakliga inspirationskällan för Maja Fjӕstad under 1930-talet, men form och färg förenklades och renodlades.

Efter ett besök av politikern Karin Fjällbäck-Holmgren 1905 var Maja Fjӕstad med och grundade en förening för kvinnors rösträtt i Arvika. I brev mellan makarna framgår att Maja Fjӕstad ville få mer tid för sitt konstnärliga arbete och lägga mindre tid på hushållsarbete. Äktenskapet beskrivs som fyllt av kriser och sammandrabbningar kring hushållssysslorna. Däremot verkar makarna ha stöttat varandra när det gäller det konstnärliga.

Vid sidan av arbetet med textil konst fortsatte Maja Fjӕstad med måleriet, både landskap och porträtt. Modellerna är främst tagna ur den närmaste familjen och umgängeskretsarna i Arvika. Målningen Lekstugan, 1908, visar de tre äldsta barnen inneslutna i sina egna lekar i naturen, invid en sjö. Målningarna är ofta målade på ett sätt som kan påminna om textil eller tryck, men motiven skiljer sig från hennes övriga arbeten genom att inkludera människor.

Maja Fjӕstad fick periodvis avstå från sitt arbete, men var hela tiden konstnärligt verksam i olika former. Hon skrapade ihop pengar för att 1913 skaffa en egen tomt som hette Rösheim. Där lät hon uppföra ett eget mindre hus med en rymlig ateljé. Det dröjde till 1920-talet innan det stod klart, och huset tjänade framöver även som sommarnöje för familjen. Maken fick så småningom en egen ateljé på tomten. Ett teosofiskt sällskap bildades i Arvika 1911, där Gustaf och Maja Fjӕstad blev medlemmar och flera andra anslöt sig. Sammankomsterna kallades för andliga övningar och i samband med detta blev de också vegetarianer under ett par år.

Maja Fjӕstad intresserade sig mycket för hemslöjd och hantverk i Värmland. Tillsammans med folkhögskolerektorn Valdemar Dahlgren reste hon runt och inventerade vad som fanns lokalt och vid en hantverks- och industriutställning i Arvika 1911 ställde hon i ordning en avdelning för konsthantverk. Hon deltog också i ordnandet av Värmlands Hemslöjds monter vid Baltiska utställningen i Malmö 1914. Maja Fjӕstad var en av tolv lokala konsthantverkare som grundade Arvika Konsthantverk 1922 och var föreningens ordförande till 1948. Föreningen drev en lokal, verksam än idag, där traktens hantverkare kunde ställa ut och sälja sina verk.

Efter en ekonomisk kris i samband med första världskriget såldes hemmet på Kampudden och Fjӕstads flyttade 1917 till Lidingö i Stockholm. Barnen fann sig till rätta i huvudstaden men föräldrarna återvände till Arvika redan 1920.

Maja Fjæstad började arbeta med träsnitt kring 1910-talets mitt. Bladen från denna tid hör till de allra mest uppskattade, såsom Palmer och orkidéer, 1915, Kaprifolium och Liljor båda från 1917. Serierna trycktes i begränsade upplagor och är vanligtvis numrerade. Ofta tryckte hon motiven själv och signerade dem. Träsnitten trycktes helst på ”japanpapper”, washi, ett tunt och slitstarkt handgjort papper tillverkat i Japan. Förnyelsen av det europeiska träsnittets utveckling kring sekelskiftet 1900 kom till stor del från japanska färgträsnitt. Maja Fjӕstads träsnitt med blommande körsbärsgrenar, ett snötäckt dike eller en bukett med vårblommor kombinerar det nordiska och det asiatiska på ett helt eget vis.

Med träsnitten ville Maja Fjӕstad skapa prisvärd kvalitetskonst som många kunde ha råd att köpa och produktionen blev en försörjning för familjen. Under 1920- och 1930-talet ställde hon ut på utställningar över hela landet och även i England och USA. British Museum och Victoria & Albert Museum i London har ett antal träsnitt av Maja Fjӕstad i sina samlingar. Hon fortsatte arbeta med träsnitt in på 1950-talet. Sammantaget finns över 170 motiv av hennes hand, till exempel Anemoner, Snödroppar, Kejsarkronor, Chrysantemum, Prästgården i Väsby, Vårlandskap, Gamla kastanjer – Krapperup, Blåsippor och vitsippor och Lada i sol. Maja Fjӕstads motiv fick de svenska hemmen att blomstra under mellankrigstiden och tog in såväl vårvinterns kärva natur som solbelysta landskap med frodig grönska.

Maja Fjӕstad avled 1961 och är begravd på Arvika kyrkogård.